Frekvensbristen snedvrider marknaden

Under hösten 2011 presenterades den Digitala Agendan för Sverige som sätter de övergripande IT-målen de kommande åren. För att nå en del av målen krävs att fler frekvensband frigörs för mobilt bredband och inom hela EU arbetas det febrilt med att hitta mer utrymme för de kommande årens växande behov av mobiltelefoni och mobilt bredband. Målsättningen är att frigöra fler frekvenser för mobiloperatörer samtidigt som drivkrafter för att utöka frekvensband för annan datatrafik lyser med sin frånvaro. Denna inriktning kan leda till problem då en utökning av bland annat fria frekvenser kommer att vara viktig bland annat för förestående bredbandsutbyggnad, för den förväntade ökningen av M2M och som avlastning för de trafikbelastade mobilnäten.

Wifi för lastbalansering

2011 lärde vi oss att mobilnäten är överhettade och måste lastbalanseras. Fler frekvenser till mobilnäten är ett alternativ som drar in stora summor till stadskassan samtidigt som nya frekvenser utgör en betydande kostnad för operatörerna. Ett attraktivt alternativ är därför att använda fria frekvensband, något som möjliggörs med ny teknik. Standarden 802.11u, som presenterades för snart ett år sedan, innebär att mobilt bredband kan lastbalanseras med hjälp av trådlösa nätverk. Tack vare 802.11u ges möjlighet till roaming mellan accesspunkter och uppkoppling till trådlösa nätverk utan separat inloggning.

I sig är lastbalanseringen nödvändig, men vad händer när de fria frekvenserna blir nedlastade av ökande trafik? Redan i dag är frekvensbandet 2,4 GHz överlastat med wifi-nätverk och bluetooth som samsas med trådlösa konsumentlösningar, i flerbostadshus är ofta problemen påtagliga med sämre överföringshastigheter som följd, något som går stick i stäv med ambitionen i den Digitala Agendan.

Framtiden är Internet of Things
Internet of Things, maskinernas internet eller kort och gott M2M, förväntas öka mycket kraftigt inom de kommande tio åren (det finns många bud, vissa säger 12 miljarder uppkopplade maskiner 2020, Ericsson spår 50 miljarder). Även om en stor del av uppkopplingarna kommer att hanteras av mobilnäten behövs kommunikationsalternativ. I applikationer där latens, säkerhet och tillgänglighet är kritiska behövs alternativ. Idag finns ett begränsat frekvensutrymme att tillgå för den som söker uppkoppling av maskiner via radio. En övergripande strategi för M2M skulle platsa i såväl den Digitala Agendan som inom EUs arbete att stärka europas konkurrenskraft, särskilt med tanke på den starka tillväxt som förespås.

I USA finns det delstater där mindre bredbandsaktörer står för 30-40% av bredbandsuppkopplingarna, i EU ställer vi istället en stor tilltro till att mobiloperatörerna uppgraderar basstationer och ökar kapaciteten. Fler fria frekvensband skulle troligen främja konkurrensen genom att erbjuda alternativ till mobilt bredband via 3G och 4G samtidigt som dessa tekniker i framtiden behöver trådlösa nätverk för lastbalansering. Det är dags att hitta fler fria frekvensband för kommande expansion av trådlösa nätverk, genom detta kan uppnå en bättre balans i den trådlösa datatrafiken i framtiden. Fler fria frekvenser kommer också att behövas för att nå målen i den Digitala Agendan för Sverige. Trådlösa nätverk är en förutsättning för såväl hushåll som kommuner och industri, och de behövs för att vi som land skall uppnå ett balanserat utbud av tjänster för trådlös datakommunikation. Dessutom är vi i stort behov av att M2M och Internet of Things tar plats i kommande kommunikationsstrategier och frekvensplaner.

Artikeln var införd i Telekomidag nr 1/2012
+Ulf Seijmer

Trafiken i Stockholm rustar för vintern

Trafik Stockholm, ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket och Stockholms stad, är en av landets fyra trafikledningscentraler. Trafik Stockholm ansvarar för trafikledning, styrning och trafikinformation för det statliga och kommunala vägnätet i Stockholm samt för det statliga vägnätet i hela Mälardalen och på Gotland. Trafik Stockholm ansvar dessutom för att aktuell trafikinformation tillhandahålls. Det övergripande syftet är säkrare och effektivare framkomlighet på vägarna och minskad miljöpåverkan.

-En av våra styrkor är att vi har kommunikationssystem som samordnar olika myndigheter och organisationer, berättar David Kernell, tillförordnad chef för Trafik Stockholm.

Vinterförberedd organisation
Med två kalla vintrar i rad rustar Trafik Stockholm för kommande säsong. I mitten av november börjar gemensamma förberedelser med övriga aktörer och under hela vintersäsongen hålls återkommande, veckovisa möten med samverkansgruppen som består av entreprenörer, Länsstyrelsen, Landstinget samt myndigheter som MSB.

När ovädret kommer
Väderinformation från egna väderstationer längs vägarna inhämtas löpande. Informationen kombineras med väderdata från SMHI och ger en väderprognos för kommande fyra timmar. Vid större oväder får Trafik Stockholm en väderförvarning från SMHI 24 timmar i förväg vilket ger möjlighet till att ökad bemanningen och förvarna driftentreprenörer.

Eget bredbandsnät
Trafik Stockholm har ett eget fiberbredbandsnät dit anläggningar och övervakningsutrustning är anslutna. Nätet är omfattande med bland annat kameraövervakning av fyra tunnlar samt drift- och larmövervakning av kraft, VA, brand, ventilation med mera.

Samarbeteten
Vid incidenter samarbetar Trafik Stockholm med bland annat räddningstjänst, SOS, Polis och SL. Genom att lägga över kamerabilder till respektive organisations ledningscentral, kan beslut snabbare tas om vilka resurser som behövs.

Idag sker mycket av kommunikationen med andra aktörer via telefon men på fältet är RAKEL en viktig del av verksamheten. – Tidigare hade vi problem med bärbara komradios som inte fungerade utanför fordonen. Nu kan personal på plats ha kontakt med driftledningscentralen hela tiden oavsett om de är i eller utanför fordonet säger David.

RAKEL finns i de fyra VägAssistans-bilarna som styrs och leds via RAKEL, dessutom har vissa av vägentreprenörerna RAKEL på prov. Trafik Stockholm anser att täckningen för RAKEL är bra utom vid vissa tunnelmynningar där signalen stundtals är svag men jämfört med tidigare komradiosystem är RAKEL stabilare. Idag nyttjas RAKEL endast för tal, för positionering och ärendehantering används istället ett eget system.

Informera medborgarna
Information om trafikläget sprids via TV, radio och internet samt via informationstavlor i trafiken, MCS. Via det egna fibernätet hämtas miljövärden och trafikflödesinformation. Aktuella flöden analyseras av ett prognosverktyg som visar operatörerna hur trafikläget kommer att ser ut om tillexempel 10 minuter.

-Systemen idag är väldigt automatiserade, och det är svårt att se att så mycket mer går att göra, anser David Kernell. Systemet NTS innehåller skriftliga rutiner och åtgärdsplaner och analyserar information från de underliggande systemen och föreslår en åtgärdsplan för operatören. All styrning av trafiken sköts automatiskt men måste först bekräftas av en människa.

Plogning av vägar
På vintern hör en del människor av sig med frågor om snöröjningen. Idag har Trafik Stockholm inte har mandat att beordra ut en plogbil utan kan bara rapportera till entreprenören. Det finns dock framtida planer att få fram enskilda plogbilars position via GPS för att Trafik Stockholm lättare skall kunna svara på frågor från allmänheten.

Att vintern erbjuder extra arbetsanstormningar kan var och en inse. – Det finns några datum som man minns extra mycket, menar David Kernell.

Artikeln var publicerad i SKEF News nr 4 2011
+Ulf Seijmer

Dags för en digital agenda för industrin

Att den svenska industrin skall utvecklas och behålla sin ställning i framtiden är av intresse för oss alla. En konkurrenskraftig industri med motståndskraft mot det ökade trycket från låglöneländer kräver att vi bygger en industri med en hög automationsgrad. En förutsättning för en hög automationsgrad är en bra infrastruktur för kommunikation.

Tillgången till en bra kommunikationsinfrastruktur är och kommer att vara en viktig faktor i den framtida ekonomin. I Sverige och EU har det under året arbetats fram Digitala Agendor, planer för hur den infrastrukturen skall utvecklas fram till 2020. I Sveriges arbete har småföretagens och industrins utveckling nämnts som viktiga, ett av de långsiktiga målen sägs vara att automatisera fler av de tunga jobben inom den svenska industrin. Senast år 2020 skall 90 % av alla företag erbjudas 100 Mbit/s i bredbandshastighet, dessutom ”ska det gå att koppla upp sig när som helst och var som helst”.

Med en bra kommunikationsinfrastruktur kan produktionen automatiseras i högre grad. Som en effekt av ökad automation med krav på ökad produktivitet och miljöhänsyn kommer fjärrservice av maskiner att bli en allt viktigare faktor. Utvecklingen går ju som bekant framåt, därför är det troligt att fjärrservice kommer att innefatta allt mer avancerade realtidsmätningar och överföring av rörlig bild, tjänster som kräver nät med kapacitet och tillgänglighet. Idag sköts fjärrservice i stor utsträckning via mobilt bredband, en viss del av trafiken flyttar säkert över till fast uppkoppling, men den del som fortsatt kommer förlita sig till mobilnäten kommer att ställa höga krav på tillgängligheten i näten och att dessa byggs med tilltagen kapacitet för mobilt bredband. I år har en stor omläggning av mobilnäten effektiviserat tillgången på frekvenser och under 2013 kommer fler frekvensband att tas i drift vilket ger ytterligare kapacitet. På EU-nivå sker på svenskt initiativ ett arbete inom med att se över om det går att frigöra ytterligare frekvensområden för att klara av framtida kapacitetsbehov, målet är ytterligare 1200 MHz utrymme för datatrafik.

Inom en nära framtid kommer den administrativa sidans behov av informationsutbyte med den producerande att öka. Vattentäta skott mellan administrationssystem och produktionssystem kommer i förlängningen inte att vara möjliga. Men medan den administrativa sidan kan leva med kortare avbrott när en dator i bakgrunden analyserar om datapaketen som skickas är virus eller inte så kan vi inte tillåta att maskinen låter nödstoppet dröja en halv sekund extra medan antivirusprogrammet jobbar. Den dag de administrativa systemen och fabriken på allvar är en enhet så måste det som tillhör automationssystemen ha samma reaktionstider och säkerhet som idag. Utgångslägena att lösa kommunikationen i dessa system har varit olika, produktionen har haft en infallsvinkel och administrationen en annan. I framtiden behöver vi en gemensam utgångspunkt. Kanske det är dags att för en egen Digital Agenda för industrin?

Debattartikeln har även publicerats i Automation
+Ulf Seijmer

Mobilnätens krisberedskap

Från myndighetshåll finns inga fastslagna riktlinjer för hur länge en basstation skall kunna vara igång utan ström och inga krav på redundans i näten. Så vilken beredskap har operatörerna vid en större katastrof, ett längre strömavbrott eller driftstörningar på grund av svårt väder?

-Driftstiderna i operatörernas nät är något som vi inte har någon kontroll över, säger Ove Landberg ordförande i Nationella telesamverkansgruppen. Generellt kan sägas att 2G har bättre backuptider än 3G, där driftsbackuper inte alls är lika utbyggt.

Vi kontaktade samtliga svenska operatörer med eget nät för att höra hur deras beredskap är, bara Telia Sonera svarade. Kapaciteten i Telias bakomliggande växlar och system överstiger vida det som krävs för att säkra kommunikationen vid belastning till följd av en större katastrof eller kris. Enligt Telia är det på de enskilda basstationerna problemen kan uppstå.

-Om en basstation blir strömlös så är varje station utrustad med reservkraft för att klara sig någon eller några timmar. För att säkerställa täckning vid stora strömavbrott, till exempel vid stormar, har Telia utrustat ett större antal ”viktiga” basstationer med reservelverk (diesel eller bränsleceller) så att basstationen fungerar lång tid utan elförsörjning, säger Tommy Ljunggren, Teknisk chef för TeliaSonera Sveriges mobila nät.

Mobila system tryggar mobiliteten
Om ett strömavbrott drar ut på tiden finns även mobila reservelverk att tillgå som Telia kan placera ut. Som ytterligare backup och krisberedskap har Telia tillgång till mobila basstationer som de kan köra ut i krisområden om det behövs.

Om en basstation tillfälligt slås ut, så uppger Telia att det mesta av trafiken kan hanteras av närliggande stationer, förutsatt att de fortfarande är i drift. -Vi  planerar för överlappande täckning mellan basstationerna, så att en viss plats oftast täcks av flera basstationer. I städerna är överlappet omfattande men på landsbygden är den oftast lägre berättar Tommy Ljunggren på Telia.

Telias nät är dimensionerat för att klara högsta beräknade normalbelastning per dag, samtidigt är inte nätet dimensionerat för scenariot att ett större antal kunder skulle ringa inom en geografiskt liten yta. Om en katastrof inträffar inom ett begränsat område, ett område som normalt har låg kapacitet, kan det i extrema fall bli trångt i luften, men detta är inget Telia identifierat som ett problem hittills.

-Vid de större snöstormar som varit har det inte uppstått någon märkbar förhöjning av samtal som ej kan kopplas upp. Det beror också på att de flesta ”kriser” har berört större områden, det är många basstationer som tagit hand om trafiken, säger Tommy Ljunggren.

Från MSBs håll tycker man det är viktigt att alla aktörerna på marknaden är medvetna om vikten av god beredskap. -Generellt tycker jag medvetenheten har ökat om vikten av ett bra samarbete mellan privata och offentliga aktörer för att skydda samhällsviktig verksamhet, som el, tele och andra kommunikationssystem, avslutar Helena Lindberg, Generaldirektör MSB.

Artikeln var publicerad i SKEF News nr 2011
+Ulf Seijmer

Kommunicerar maskinerna säkert?

I somras skakades M2M Sverige av rapporten om Stuxnetviruset, en mask som infekterade bland annat ett styrsystem till en Iransk kärnkraftsanläggning. Sedan dess har debatten gått het. Hur säker är M2M kommunikation? Vilka är riskerna och hur skyddar man sig mot avlyssning, störningar och angrepp?

Det finns ett mörkertal av användare med oskyddade tekniska system, användare som inte ser risken och kanske bedömer att informationen som skickas är ointressant utanför den egna organisationen. Men vad händer om informationen ändras på vägen och man får felaktiga data in i sina system? -Så kallade man-in-the-middle-attacker, dvs där man går in och lurar mottagaren att man är rätt sändare, är inte särskilt svåra att genomföra. Idag finns det många färdiga program att ladda ner via Internet som snabbt kan knäcka ett system. Man behöver inte ens vara expert för att lura och manipulera system, säger Leif Åkesson som till vardags arbetar med system för kryptering av M2M kommunikation på Informasic.

Störningar påverkar säkerheten
Inom M2M finns primärt två typer av nät, dels de lokala, trådlösa näten som kommunicerar med maskiner, processer eller sensorer inom ett geografiskt avgränsat område, dels kommunikation via GMS/GPRS/3G när avstånden är längre. I bägge dessa nät föreligger risk för avlyssning om inte säkerheten utformas rätt från början. I de lokala radionäten finns förutom avlyssningsrisk, en risk för störningar. Eftersom M2M kommunikation ofta är helt beroende av en mycket hög tillgänglighet i överföringen kan störningen snabbt blir en säkerhetsrisk. En operatör som trycker på en knapp utan att maskinen reagerar är helt enkelt inte säkert. Störningar mellan frekvenser förekommer vilket kräver åtgärder som frekvenskartläggning och tillgänglighetsanalyser.

Mats Björkman, professor i datakommunikation vid Mälardalens högskola leder två forskningsprojekt som skall möjliggöra säker (safe and secure) automationskommunikation över trådlösa nät . Det ena projektet tjänar till att se hur elektromagnetiska störningar påverkar kommunikationen. Det andra projektet syftar till att ta fram beräkningsmodeller för förutsättningarna för kommunikation i olika industriella miljöer, så att detta kan ligga till grund för beräkningar av huruvida kommunikationen kan anses tillförlitlig eller inte.

Kryptering av kommunikation
Nyligen gjorde SVTs Uppdrag Granskning en test av trådlösa hemmanätverk där många WLAN använde en för svag kryptering. Med en korrekt vald kryptering blir näten säkrare och informationen blir svårare att lyssna av.  -I M2M kommunikation används kryptering för att förhindra att information kan läsas och/eller ändras av obehöriga. Genom val av beprövade krypton uppnås bra säkerhet. Med en bra implementation av kryptering, nyckelhantering och autentisering, så erhålls en bra säkerhet. För att uppnå ett fungerande nät krävs att man dessutom möter kraven på driftsäkerhet, tillförlitlighet och enkelt användande. Först då får man en godtagbar och användbar säkerhet som varken stör eller negativt påverkar den verksamhet som utnyttjar M2M, berättar Leif Åkesson på Informasic.

GSM använder ett krypto som kallas A5/1. Det är sedan drygt tio år tillbaka knäckt. 3G använder en något bättre kryptering kallad A5/3 som helt nyligen också är knäckt.

”En bra början är att inte terminalerna är öppna för åtkomst från Internet rent generellt utan ligger bakom en brandvägg. De flesta M2M-utrustningar har dock ingen brandvägg inbyggd, då får trafiken styras över en central brandvägg hos kunden eller hos en serviceprovider. Ett exempel på en sådan lösning är Multicom Security med vår tjänst Mobiflex.” säger Johnny Olsen på Multicom. Johnnys tips för säker M2M kommunikation via GSM och 3G är att se till att terminalerna inte är direkt nåbara från Internet. Att styra trafiken genom en brandvägg ger bättre säkerhet. Andra lösningar kan vara att kryptera trafiken, även om den vanligaste lösningen är genom att skicka trafiken genom en så kallad VPN-tunnel. Då skapas en säker förbindelse mellan två anslutna enheter. De flesta moderna M2M kommunikationsprodukter för GSM/GPRS och 3G har stöd för detta i hårdvaran, inga anpassningar av den egna lösningen krävs.

Om stöd för kryptering i M2M-kommunikationen saknas går det också att i efterhand komplettera enheterna i nätet med en krypteringsmodul. Därmed skapas en krypterad och skyddad förbindelse hela vägen från sändare till mottagare, på samma sätt som med en VPN tunnel. Ingen utomstående kan då längre avlyssna eller manipulera kommunikationen. Alla enheter autentiseras, dvs sändare och mottagare vet alltid att det är rätt enhet man kommunicerar med. Skulle någon försöka byta ut en enhet och ersätta den med en annan, kommer kommunikationen inte längre att fungera.

Standarder har olika säkerhetsnivå
Lokala trådlösa M2M nät kan utformas runt någon av de förekommande standarderna som 802.11 a/b/g/n (WLAN), Bluetooth, Zigbee och WirelessHART. WirelessHART är den standard som anses säkrast av dessa, den har en 128 bitars AES kryptering som inte går att stänga av. Det bygger på ”end-to-end” sessioner som säkerställer att överförd information bara kan dekrypteras av rätt mottagare. WirelessHART har en frekvenshoppande radioteknik med 16 kanaler, den har dessutom MESH teknik, vid störningar tar signalen en annan väg. WirelessHART skall kunna fungera klanderfritt, till och med så nära en WLAN basstation som 1 meter.

”Vad gäller säkerheten i sensornäten så varierar det väldigt mycket från nätverk till nätverk” enligt Mats Björkman. ”Sensornätverk som använder sig av frekvenshoppning är ganska bra på att motstå störningar, såväl från andra nätverk som rena elektromagnetiska störningar. Däremot vad gäller kryptering så har små sensornoder ibland inte tillräckligt med processorkraft eller energi för att handa tunga krypteringar, exempelvis sådana som bygger på system med publika nycklar. Det gör att små noder är hänvisade till symmetriska krypton med hemliga nycklar, vilket i sin tur gör att nyckelhantering kan bli ett problem: hur skall den lilla sensornoden få sin hemliga nyckel på ett säkert sätt?” forstätter Mats.

”Vad gäller säkerheten i lokala trådlösa nät generellt är tumregeln att öppna standarder har en bättre förutsättning för att vara säkert jämfört med proprietära standarder. Med öppna standarder kommer forskare och experter alltid att försöka utmana lösningen och när de hittar svagheter, kommer de att publicera dem. Därmed får leverantörer snabbt kännedom om svagheter och kan rätta till dem, dels får användare motsvarande kännedom och kan vidta egna åtgärder” säger Leif Åkesson på Informasic. Mats Björkman delar uppfattningen ”Proprietära standarder skyddar bra mot “vandalism” d.v.s. att någon bara tycker att det vore kul att sabba. Däremot är det lätt att invaggas i tron att en proprietär standard skulle skydda mot exempelvis professionellt industrispionage. Den som vill kan lätt hitta radiofrekvenserna som används och kan försöka störa ut dem, och den som har stora resurser kan även hitta informationen i radiosignalen”.

I framtiden kommer trenden att gå mot ett ökat säkerhetstänkande menar Johnny Olsen på Multicom Security. -Trenden går mot differentierade lösningar som tar hänsyn till hotbild och antal enheter. Bättre skydd ända ute i M2M-utrustningarna med inbyggda brandväggar och stöd för autentisering och kryptering samt generiska lösningar med många enheter där man eftersträvar en centralt kontrollerad säkerhetslösning för enkel administration och konfiguration av utrustning i fält.

Frekvensplanering för verkstadsgolvet
Många sensornätverk och industriella nätverk använder 2,4 GHz, vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i allmänhet när man utformar dessa nätverk för att få minimala störningar och hög säkerhet? Och hur planerar man i realiteten ett nätverk i en miljö som använder frekvenshoppande 2,4 GHz tekniker?

”Om man vill använda fasta frekvenser måste man göra en bra frekvensplanering och sedan ha koll på att det inte slinker in andra sändare inom nätverkets område. Det kan vara svårt, inte minst eftersom en angripare inte nödvändigtvis håller sig till de tillåtna uteffekterna när det gäller att störa ut en viss frekvens. Alternativet är att använda frekvenshoppning, något som jag skulle rekommendera idag.” säger Mats Björkman.”När det gäller frekvenshoppning så finns det inte mycket man kan göra. Det finns olika hoppsekvenser, men det är inte alltid man som användare kan styra vilken hoppsekvens som används. Om två närliggande förbindelser använder samma hoppsekvens kan det innebära problem om sekvenserna ligger i synk, d.v.s. att samma frekvens alltid används av båda sändarna samtidigt.”

Förhoppningsvis kommer Mats forskning leda till att vi får ännu säkrare trådlösa M2M kommunikationsnät.

Fakta om kryptering:
· Det vanligaste kryptot är AES
· Kryptering, nyckelhantering och autentisering är de viktiga faktorerna.
· Välj ett känt och väl beprövat krypto
· Nyckelutbyte mellan sändare och mottagare säkerställer att rätt enheter kommunicerar med varandra
· Nyckelns längd är viktig, minimilängden ökar för varje år då datorerna blir snabbare.
· Nycklarna skall brukas kort tid och bytas ofta

Artikeln var publicerad i SKEF News nr 4 2010
+Ulf Seijmer

Trådlöst visar vägen för Nerikes Brandkår

Nerikes Brandkår är en organisation som samlar räddningstjänsterna i åtta kommuner i Örebro län. Idag är det en organisation som engagerar 450 anställda, varav cirka 100 heltidsanställda, organisationen ansvarar för 27 brandstationer, täcker in en yta om cirka 15 x 8 mil och har ett hundratal fordon i fordonsparken.

1998 gick fyra kommuner ihop och grundade en gemensam räddningstjänst under namnet Nerikes Brandkår och sedan det senaste tillskottet vid årsskiftet samlar man åtta kommuner i organisationen. Genom att samla ihop flera mindre brandkårer har man uppnått stordriftsfördelar och en organisation där resurser kan utnyttjas smartare. Alternativet hade kanske varit att skära ned de lokala verksamheterna, nu kan man bibehålla en bättre service mot medborgarna till samma kostnad. I en större organisation finns möjligheter att fördela resurser där de bäst behövs i det dagliga arbetet, en annan fördel är att det totalt sett behövs färre fordon och reservfordon i organisationen.

Med en stor organisation spridd över en geografisk yta ökar naturligtvis kraven på en verksamhetsanpassad, fungerande kommunikation. ”Idag jagar vi sekunder vid en utryckning, tid betyder oerhört mycket. Samtidigt måste vi spara tid på ett säkert sätt med bibehållen kvalitet, vi kan inte köra fordonen snabbare, vi måste kapa tid genom bland annat smartare system”, säger Magnus Bern, Brandingenjör och tekniskt ansvarig vid Nerikes Brandkår.

Optimerade system sparar värdefull tid
Att optimera systemen för personsökning, utalarmering och positionering har varit en del i arbetet att minska tiden varje utryckning tar. Till sin hjälp har Nerikes Brandkår haft RA Kommunikationsteknik i Örebro. ”Vi har sett över en rad olika funktioner och förbättrat kommunikationsstrukturen. Dessutom har vi tagit fram de antennplaceringar som gett bäst täckning och prestanda för systemet, istället för att bara använda den mast som finns i anslutning till någon brandstation” berättar Daniel Rydell, System Engineer, RA kommunikationsteknik.

”Genom att ha full kontroll på var alla fordon befinner sig har fått en ökad operativ nytta” säger Magnus Bern. ”Det fasta inre befälet kan se var varje fordon finns i realtid vilket underlättar arbetet ur flera aspekter. Om ett larm kommer in kan det inre befälet direkt se var närmaste fordon befinner sig och dirigera det vidare om det är möjligt. Tidigare gick mycket tid åt till att fastställa fordonets position under en utryckning via talkanalen, nu kan istället uppmärksamheten ägnas till andra uppgifter. Normalt sker en uppdatering av varje fordons position var 400ade meter. Vid finnavigering eller där det finns ett behov av exakt navigering kan noggrannheten ökas för realtidsvisning av position. Förutom en minskad arbetsbelastning och en exaktare navigation har behovet av talkommunikation minskat under utryckningen vilket uppfattas som positivt av de inblandade” fortsätter Magnus.

Ett trådlöst nät täcker stora avstånd
AVL-systemet, Automatic Vehicle Location, bygger på att varje fordon har en GPS mottagare. Positionen överförs vidare via en 80 MHz radio, en Ericsson GPS-Aurora, som även används för tal. För att kunna inhämta positioner från fordonen i hela upptagningsområdet har man placerat ut 4 st understationer som samlar in fordonens position och via SATELLINE-3AS Epic radiomodem skickar positionen till ledningscentralen i Örebro, kallad T100, via en kombinerad under- och repeaterstation vid Axsjöboda. Radiomodemen, som sänder med 10 W uteffekt, sammanlänkar stationerna som är upp till 57 km från varandra fågelvägen. På T100 finns ett kartverktyg, Metria Transport, för visning av brandbilens aktuella position.

Förutom de stora fördelarna i den dagliga driften så kan man i efterhand göra efterforskningar och ta fram statistik. Genom att man kan se en historik var ett fordon varit vid varje tillfälle kan man lätt sammanställa faktiska körtider vid olika larm eller se var ett viss fordon befann sig vid en viss tidpunkt. ”Med tanke på att vi är det näst största åkeriet i Örebro län så behöver vi ibland ta fram statistik för organisatoriska beslut, då underlättar den här historiken en hel del” säger Magnus Bern.

Personsökningen uppdateras
Genom att merparten av personalstyrkan är deltidsanställda ställs stora krav på att larm skall kunna ske via ett eget personsökarnät som täcker ett område runt varje brandstation. Direkt från T100, stationen i Örebro, skickas larm och sökningar direkt till lokala personsökarsändare, totalt 30 st, spridda över hela området. Under våren 2010 idriftsatte man den senaste radiolänken, bestående av SATELLINE-3AS Epic radiomodem, mellan T100 och Zinkgruvan som sammanbinder den södra huvudsändaren för personsökningssystemet med stationen i Örebro och de två servrar som där betjänar systemet. (Telecall från Contal).

Personsökarsystemet är kontinuerligt övervakat, sker en driftstörning så notiseras ansvariga omgående om avvikelsen, dessutom finns backupvägar till alla utalarmeringssändare. Systemet är totalt sett mycket tillförlitligt och alla länkar testas flera gånger/dygn. Daniel upplever att systemen är mycket stabila och väl intrimmade ”vi idriftsatte den senaste 400 MHz länken den 7 april och det har fungerat mycket stabilt” och Magnus Bern fortsätter ”radiolänkarna har varit mycket stabila, mig veterligen har vi inte haft några fel alls på dessa”.

Artikeln var publicerad i SKEF News nr 3 2010
+Ulf Seijmer

Mobitex hotas av nedskärningar

Redan till årsskiftet 2009/2010 diskuterades en stängning av Mobitex radioaccessnät. Den gången räddades nätet av användarna då ett antal aktörer gick in och betalade en högre avgift för att nätet skulle fortsätta under 2010. Försvaret, landsting och privata aktörer säkrade driften för 2010, nu hänger nedläggningshotet i luften igen och kunderna har informerats om den förestående uppsägningen.

”Av affärsmässiga skäl går det inte att driva nätet, det går med förlust och räddades 2010 av att vi kunde ta ut en högre avgift av användarna. För 2011 finns ingen lösning, därför går vi ut med en uppsägning till alla kunder som använder Mobitex radioaccessnät, samtidigt som vi hoppas att kunna sluta nya överenskommelser med de användare som bedömer att nätet är viktigt för deras verksamhet” säger Erik Tjerneld, marknads- och försäljningschef på Multicom Security.

Alternativet för många är att gå över till Mobitex Combi istället där GPRS används som kommunikationsväg istället för Mobitex radioaccessnät. Nätet använder Telias infrastruktur som bärare och finns tillgängligt överallt där Telia har GSM/GPRS nätet utbyggt. Mobitex radioaccessnät täcker 94% av Sveriges geografiska yta och har en hög säkerhet i form av redundans och reservkraft. GPRS nätet kan inte leverera lika bra geografisk täckning och har inte lika kraftfulla reservkraftaggregat. Det återstår nu att se om tiden är mogen för att lägga ned Mobitex radioaccessnät och gå över till RAKEL eller Mobitex Combi, chansen finns också att intresserade aktörer är med och finansierar en drift bortom årsskiftet 2010/2011.

+Ulf Seijmer