Blixttips och dollytricks

Idag lanserade vi på Induo en 3G kamera för realtidsövervakning via videosamtal. Två saker ville jag utveckla ett steg till inför lanseringen av den här kameran: knäppa en produktbild som gjorde 3G kameran rättvisa (den är kritvit) och dessutom ville jag göra en film där två saker var viktiga, att få till bra vitbalans och dessutom få till en bra kvalitet på de klipp jag gjorde med dollymonterad kamera. Ett steg längre än tidigare känns det som jag nådde inom dessa två områden.

Produktbilden fotade jag i min IKEA tvättsäck belyst med en trio gamla SUNPAK blixtar (jag har fyra stycken). Har fått tag i en rad olika modeller av dessa på Tradera och är min favorit då de kostar nästan ingenting (100-250 kr) men framförallt, de går att ställa in manuellt. I kombination med några slavtändare går det att få ett bra blixtljus till klart rimlig initialkostnad, rekommenderas om du vill testa att fota med blixtar, manuella inställningar på kameran gäller då, å andra sidan är det avsevärt mer lärorikt. I fallet med 3G kameran så kom jag ganska nära perfekt bild men jag ville gå ett litet steg till. Tillämpade en teknik som jag sett användas av bland annat bilfotografer. Jag delade upp bilden i delar och optimerade varje del för sig innan jag satte samman dem. Alla justeringar av de olika delarna gjordes i RAW och så satte jag ihop allt i Photoshop. Förhoppningsvis tycker du som jag att det blev bra avvägda bilder.


Produktfilmen är helt filmad med min systemkamera den här gången (utom det vi filmade med 3G kameran så klart). Och min Nikon D90 är ju ingen renodlad proffskamera men ändå en kul kamera att arbeta med då bildkvalitén och djupet blir så bra. För att få till åkningarna runt produkten så använde jag min hemgjorda dolly, en bit MDF med ett stativhuvud och fyra inlineshjul. Stativhuvudet är sammanfattat i ett ord, billigt, ett stabilare huvud hade tagit bort de sista småskakningarna, men så skall man väl ha något att förbättra till nästa gång med?

2010 i siffror

Ibland kan det vara bra att se tillbaka, och det här är några av de saker jag kan minnas att jag gjort.

90 införanden i press och media
33 pressreleaser
2 nya varumärken
3 nya hemsidor
1 mässa
290 blogginlägg (med det här)
13 direktsändningar via Bambuser
1 webshop
25 Videos
64 Nyheter under ”Senaste nytt”
1600 + Tweets
1 omnämnade i bok om Sociala Medier
11 soundtracks
10 artiklar (jag skrivit och fått publicerade)

Slutligen ett fint pris, se föregående blogginlägg.

Så varje månad har jag presterat närmare 3 pressreleaser, 5 nyheter, en artikel, 25 blogginlägg och fått 8 införanden i press och media. Allt toppat med 150 tweets och ett soundtrack per månad. Om jag kommer att kunna hålla samma tempo nästa år, tveksamt. Å andra sidan var min känsla januari 2010 att det var ganska tomt på nyhetsfronten under våren, en känsla som inte infinner sig nu, det finns hur mycket som helst att ta tag i.

Vinnare av MyNewsdesks ”Årets Pressrum 2010”!

Det är med en oerhörd glädje vi tagit emot priset Årets Pressrum i kategorin IT/Tech i MyNewsdesks årliga kundtävling. Som ett av tre nominerade bidrag i vår kategori höll vi tummarna och hoppades. Hoppades mycket till och med! Oerhört glada miner spreds över allas läppar när vi fick beskedet! Ett fint diplom pryder nu väggen på kontoret och i samband med överlämnandet spelades följande videointervju in. En liten blooper på slutet är bonusen för den som orkar titta 🙂

Livesända från mässa med Bambuser

Att livesända via nätet har varit på lut länge. Jag har trixat med DV klippning och filmning i närmare 10 år så då blir man lätt sugen på att testa något som är lätt, nytt och snabbt att göra.

Den förlösande faktorn var när jag deltog i ett webinar anordnat av Bengt Littorin (@havspappan) där Joakim Jardenberg pratade sig varm om thincast, att sända utan tunga tekniska lösningar till webben. Där och då och bestämde mig för att testa med livesändningar från Scanautomaticmässan, min tidigare övertygelse var att filma och klippa ett mässinslag i reeldirector i iPhonen, men skam den som inte byter riktning i elfte timmen. Vi beslöt att göra livesändning från mässan med ett par fasta ramar:

1. Fasta sändningstider för möjligheten att följa aktiviteter live med en ”tv-tablå”.

2. Det skulle vara en livesändning, inget man spelade in och laddade upp sen på YouTube (det har vi gjort en del redan).

3. Enklast möjliga verktyg skulle användas. Målet var en mobiltelefon och ett 3G abonnemang för att testa gränserna på tekniken.

Vi testade litet på kontoret och kom fram till att kombinationen bambuser och iPhone 3GS med extern mikrofon (mygga) var en vinnande trio. Telefonen monterades provisoriskt på ett kamerastativ för stabilitet och möjlighet till justering och enkel zoomning och panorering. Vi testade att sända via 3G-nätet och det gick mycket bra vid våra tester (trots att vi sitter ett halvt släggkast från Globen är Telias 3G nätet svajigt, något som ofta motsvarar förhållanden på en mässa).

Väl på plats på mässan hade vi möjligheter att använda ett lokalt WLAN med bra hastighet, det gjorde att vi hade ändå bättre kvalitet i våra realtidssändningar än vi hade väntat oss, även om mässans mobilinfrastruktur faktiskt imponerade stort, man hade stöd för Turbo 3G med HSUPA fart i Telias nät, över förväntan! Bambuser sänder live och laddar sedan upp de bildrutor som fattas för en bättre slutupplevelse. Med WLAN var det bra kvalitet redan från början och bara mindre delar laddades upp efter avslutad sändning.

Problemen vi upplevde under vår sändning var först och främst ljudrelaterade. En ljudkvalitetsåterkoppling får man först efter avslutad sändning och vi testade med olika mikrofoner och olika placeringar. Vi kom till slut fram till att den bästa lösningen var en riktmikrofon för det mesta placerad precis utanför bild. Vår mygga fångade upp alldeles för mycket kringljud (det är bättre med en riktad mygga nästa gång) i synnerhet eftersom vår montergranne demonstrerade en vibrerande maskin i sin monter.

En sak som hade varit så mycket lättare hade varit om Bambuserklienten för iPhone hade gett oss någon form av återkoppling eller inställningsmöjlighet för ljudet. I övrigt var klienten föredömligt enkel och nästan helt stabil.

En sak som man snabbt märker är att iPhonebatteriet nästan verkar äta upp sig själv, det tar slut väldigt fort. Ett externt batteripack är att rekommendera, glöm åtminstone inte mobilladdaren på hotellrummet.

Vi bäddade in vår Bambuserström i vårt nyhetsrum på MyNewsdesk och vi la även länkar från vår hemsida och i våra bloggar. Och faktum är att långt fler än vi anade har tittat, det är kul. På det här sättet nådde vi faktiskt 100 besökare utanför mässgolvet under mässans öppettider, och det är rätt ok för att vara en smal fackmässa. Tänk om åtminstone någon tittade via nätet istället för att åka bil till mässan, isåfall en miljövinst också!
Tillagt 9 mars 2011:

Bambuser finns numera i en gratisversion för företag så länge man accepterar reklam. Tidigare fanns inget gratisalternativ. När vi sände på mässan hade vi missat att man då debiterade pengar för företag och icke ideella organisationer, något som nu skippat. Om du skall använda Bambuser för företagets räkning anmäler du dig på deras hemsida och väljer mellan de olika tjänsterna.

Slutsummerat. Livesändning har tiden för sig, du kan bädda in det i bloggar, nyhetsrum och på hemsidor. Ett stort plus är hur lätt tekniken är att ta till sig, ett minus är att det kostar en del pengar att testa detta om du vill göra det skarpt inom ramen för ett företag eftersom Bambuser debiterar företag pengar för sina tjänster. Så även om hårdvaran är något de flesta yrkesarbetare håller i handen i princip varje arbetsdag så kostar det en liten slant att visa klippen online. Vi har fortsatt att använda Bambuser även efter mässan och lär säkert fortsätta att testa gränserna.

Så här valde vi att lägga upp det hela på vår sajt.

På MyNewsdesk kunde man följa inslagen i realtid.

Pressmappens död -offline är ingen

Nyligen ställde vi på Induo ut på Scanautomaticmässan, en fackmässa med 350 utställare. Traditionellt släppte medverkande företag nyheter för höst och vinter på den här mässan. Pressrummet var vid mässans öppnande laddat med åtskilliga hyllmeter av pressmappar från utställarna. Det var då, i den analoga världens tidevarv men ändå inte mer än 2-3 år bakåt i tiden.

I år var läget rejält annorlunda. Jag vacklade litet om vi skulle göra traditionella pressmappar eller bara använda MyNewsdesks onlinetjänst. Jag sejfade (fegade) med bägge.

På mässans öppningsdag gick jag till pressrummet på mässan med mina pressmappar vid mässans öppningstid. Det var tomt. Jag vände och gick ut genom dörren. Presscenter löd skylten. In igen och tittar runt. Inte en kotte. Ropar och får tillslut svar. Jodå det var mässans Presscenter och jodå det fanns fler pressmappar där. En 4-5 företag hade lagt ut sin pressinformation, av 350 utställare. Damen som höll i presscentret beklagade att det var så tomt men konstaterade att de flesta journalister sökte sin information online numera.

En annan viktig iakttagelse är att för ett par år sedan rapporterade åtskilliga tidningar om produktnyheter efter avslutad mässa, nu ligger så gott som alla tidningar och rapporterar om nyheterna som skall släppas på mässan, ett nummer innan mässan äger rum.

För den intresserade så lämnade vi de sista pressmapparna i det runda arkivet. Det är slut med sånt nu, det är nutid som gäller.

Monterbygge Scanautomaticmässan

I år gjorde vi det lätt för oss på Scanautomatic och beställde en 11 m lång vepa för att täcka väggarna. Enkel färgsättning, tydligt budskap och ljus var tre grundkrav. Vi kände oss mycket nöjda med slutresultatet även om vi för ovanlighetens skull producerade ovanligt litet själva. Vi hade dock med oss de produktställ som byggdes i somras och slutsummerar dem som bra designade och hyfsat lättfraktade. Att vi fick till en liten DIN-skena på de flesta produkter lyfte exponeringen av allt från GSM modem till 3G routers.

En riktig eyecatcher var vår nya industriella IP67 switch från Lantech som vi sprutade ”Coca Cola” på. En riktigt uppseendeväckande demo som fick många besökare att stanna till.

Scanautomatic vi visar trådlöst och industrinätverkDet allra enklaste sättet att se montern innan är att bygga en miniatyr i papper, något vi gjorde och som fungerade som en bra måttstock, se vår Mässteaser Scanautomatic 2010Vimeo som är vår pappersmodell filmad med iPhonen.

Filmtajm: vi bygger en YouTube studio

Efter att ha producerat ett gäng filmer i rafflande fart till Induo under en tvåårsperiod har vi laddat upp för nya filmer. Naturligtvis vill vi höja ribban och bygger därför en temporär studio på kontoret som är snabbt upp- och nedmonterad när det behövs. Bakgrunden utgörs av masonit, sågad i 60 cm bredder som sedan tapetserats med tapet som vi hade kvar från Tekniska Mässan 2008. På tapeten en logga direkt från laserskrivaren. Allt skruvas på enklaste sätt direkt på en stomme av läkt och gamla reglar, kvar från förra årets mässor. Masonitskivorna buktade litet så vi tog standardåtgärden gaffatejp till vår hjälp och tejpade från baksidan.

Framifrån så bytte vi förra årets röda bord mot ett vitt, det röda är snyggt men inte skuggorna det ger när man belyser det. Belysningsmässigt ja. Vi kör på två byggstrålkastare från Clas Ohlsson som ombestyckats med 300 W lampor och en dimmer på stickproppen från samma firma.

Vi hart kört så kallad trepunktsbelysning. En stark lampa framifrån höger, en litet svagare framifrån vänster. Bägge dessa vid 45° vinkel från personen vi filmar. Bakifrån personen som filmas långt upp ute ur bild en lampa till som träffar håret och axlarna. Tyvärr insåg vi efter att ha satt de första filmerna att vi vi borde ha en svagare lampa eller en dimmer även på denna.

För att ta ned effekten på halogenlamporna satte vi diffuseringsskärmar framför. Dessa är tillverkade på enklast möjliga sätt. Två kemtvättsgalgar gaffatejpas mot en metallskena (DIN-skena, vi är ju industrikommunikationsleverantör ju) och lampstativet. Mellan galgarna en diffuseringsskärm bestående av en bit överbliven våtrumsväv i glasfiber.

Så det första gänget HD filmer från Induo är eller håller på att bli klara för publicering och om ett par veckor är det säkert dags att lära av misstagen, finslipa, tänka om och sätta en gäng nya alster på magnetmedia.



belysning av film

Personalfoto av Induo

I veckan fotade vi personalen och det blev en rolig men forcerad plåtning som pågick samtidigt som vi hade kundbesök, inkommande leveranser och en ständigt ringande telefon.  Min syn på marknadsföring är att försöka göra så mycket jag kan själv för att budgeten skall räcka längre. I det här fallet hade jag lätt kunnat slänga iväg åtskilliga pengar på ett gäng top-of-the-line blixtar men istället har jag använt mig av blixtar som inte går att ställa manuellt, de slår med full kraft hela tiden. Att reglera bilxtens påverkan på bilden får då styras av hur nära objektet de är och i mitt personalfotofall styrdes avståndet av rummets storlek, något som inte var helt lyckat hela tiden. Men, nu har jag någon gammal Minolta, en Nikon, en Nissin, en Topca och en Sunpak blixt. Den inlånade Sigmablixten som går att ställa manuellt valde att bugga ut i sista stund. Surt. Alla blixtar styrs av optiska slavtändare, och triggas av kamerans blixt som jag manuellt ställt till svagast möjliga.

Grundtanken var att rikta mycket ljus på bakväggen för att slippa frilägga alla bilder. För de enskilda bilderna valde jag därför att ställa en blixt på golvet till vänster om personen som skulle fotas riktad mot bakgrunden (vit täckpapp från Biltema). Till höger en annan fullkraftarblixt som sköt genom ett halvtransparent paraply. Så högt jag kunde framför personen som skulle fotas satte jag en tredje blixt, en Minolta som kan ställas manuellt, i en liten Softbox. Under personen som skulle fotas satte jag en reflektorskärm, ett styvt papper med pålimmad aluminiumfolie som speglade tillbaka litet ljus i personens ansikte.

För gruppbilden var upplägget liknande, men jag flyttade blixten med paraplyet till golvnivå och ställde det bakom alla i mitten. Framifrån samma Minolta med softbox bara placerad högre. Av någon anledning la en av blixtarna av som skulle belysa bakgrunden, men det var inget att göra, fototiden var slut, å andra sidan gick det snabbt att frilägga i Photoshop CS5.

Summering så var detta min första ”riktiga” porträttfotografering ever. Med riktig menar jag att jag förberett mig noga innan jag fotade. Skall du själv göra något liknande så rekommenderar jag att läsa, läsa och läsa på nätet om hur man placerar blixtar och liknande. Sen kommer träning, det här var mitt första träningspass, vi får se när nästa kommer.

Veckans uppgift: personalfoto

I veckan som kommer är det tänkt att vi skall se över våra personalbilder. Efter många timmars studerande av tekniker på otaliga bloggar som fstoppers.com, strobist och Stefan Tell är det dags att skrida till verket och se vad vi kan åstadkomma själva. I veckan hade jag med mig kameran och fick ett ”på språng” kort av min kollega Peter.

Med en blixt placerad bakom honom riktad mot kameran, och en bakom mig med en liten softbox placerad alldeles så högt det gick fick vi en ganska spännande belysning. Blixtmässigt så använde jag en 235 kronors blixt från eBay i softboxen triggad av en slavtändare. Det fina med den här blixten, även om den var lika begagnad, gammal som billig, är att den går att ställa manuellt, något som gör den mycket användbar även om den är stor…

På golvet bakom Peter hade jag en Sunpak, en gammal 80-talsslitvarg, monterad på en gorillapodkopia med en slavtändare på blixtskon. Det här är en allt eller inget blixt, så den slår med full kraft. Jag har nu investerat i ett paraply att sätta framför mina fullkrämsblixtar, det hade troligen varit användbart även på det här fotot. Att vi hade fullt med saker längs väggen bakom Peter kastade en massa skuggor på väggen var en bieffekt och något att tänka på till vi skjuter skarpt i veckan.