Frekvenser en naturresurs

Frekvenser är en allt mer eftertraktad tillgång. Den snabba utvecklingen inom trådlöst gör frekvensspektra allt mer eftertraktat och de ständigt återkommande frekvensauktionerna omsätter stora summor. Men frekvensauktioner är emellertid ingen ”snabb affär” för staten med syfte att fylla på i kassan, hur frekvensutrymmet disponeras, planeras och harmoniseras är en avancerad apparat med långa beslutstider. I praktiken finns ett mycket begränsat utrymme för länder att fritt fatta egna beslut om sitt frekvensutrymme.

Tre instanser vill säga sitt
Frekvensanvändningen i Sverige är beroende av beslutande organ på tre nivåer vilka i praktiken styr hur frekvensbanden planeras. Den översta nivån är ITU, Internationella TeleUnionen, ett FN-organ som vid de så kallade världsradiokonferenserna var fjärde år beslutar om förändringar i det internationella radioreglementet. Den senaste konferensen ägde rum i början av 2012 och lockade över 3500 deltagare. Radioanvändningen som föreskrivs i ITUs radioreglemente är frivillig att följa men eftersom det är regulativt styrande gentemot grannländers radioanvändning följs de i praktiken av alla länder.

På nivån under ITU finner man CEPT, The European Conference of Postal and Telecommunications Administrations. CEPT arbetar fram en frivillig europeisk detaljreglering som omfattar bandbredder, uteffekter, kanalavstånd, med mera för olika frekvensband med utgångspunkt från ITUs radioreglemente vilket resulterar i en defaktoharmonisering inom Europa.

För ungefär 5-6 år sedan började även EU visa ett allt större intresse för frekvensplanering då man ansåg att brist på harmonisering av frekvenser kan vara ett handelshinder för EU och att det dessutom skulle gynna europas utveckling om frekvenser harmoniserades i hela regionen.

Lång handläggning
Den internationella frekvensplaneringen är långsiktig, från idé till verklighet tar det ofta 10-12 år att realisera en idé via ITU. Ett sådant exempel är utökningsbandet för 3G, 2,6 GHz-bandet, som började diskuteras inom ITU 1997, beslutades år 2000 och började byggas ut år 2009. Med tanke på att beslutstiden är så lång utfärdar PTS numera blocktillstånd som skall vara teknik- och tjänsteneutrala. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en innehavare utnyttjar bandet mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram.

Varför auktioneras vissa frekvenser ut?
De tillstånd som auktioneras ut kallas blocktillstånd och omfattar ett frekvensblock. Det står PTS fritt att utforma frekvensauktionerna beroende på hur man bedömer behovet på marknaden. En viktig faktor som styr auktionens utgång är om bandet är harmoniserat och om teknisk utrustning finns framtagen, detta resulterar ofta i ett högre slutpris. Frekvenstillståndet gäller numera ofta i 25 år, därefter skall frekvensutrymmet återlämnas för att åter auktioneras ut.

Neutraliteten viktig
Idag ställs i regel inte krav på utbyggnadstakt eller täckning från PTS sida, något som ofta gjordes tidigare. Man anser att det inte finns någon vits att tvinga licensinnehavare att bygga ut band där det inte finns en tydlig efterfrågan. Det kan också förekomma att tekniken för det aktuella bandet inte finns framtagen vid auktionstillfället. Ett sådant exempel är 2,6 GHz som företrädesvis är avsett för mobilt bredband där fem licenser auktionerades ut till högstbjudande 2008. Bandet används idag till 4G men vid auktionstillfället fanns inte 4G-hårdvara satt på marknaden.

Spektrum utvecklas
PTS arbetar just nu med en spektrumstrategi berättar Urban Landmark, Chef på Spektrumavdelningen. I jakten på mer spektrum fokuserar man bland annat på att hitta spektrumineffektivitet och låg användningsgrad av frekvenser. I framtiden kan användare med låg nyttjandegrad att få en minskad tilldelning eller att dela banden med andra, berättar Urban. Bland de som har en låg spektrumeffektivitet återfinns tillexempel militär och olika myndigheter. Jakten på spektrum kan förväntas leda till ökade intressekonflikter samtidigt som en större del av spektrumet kommer att göras tillgängligt.

-Framtidens frekvensplanering kommer att ändras, berättar Urban Landmark. I år kommer ITU att diskutera möjligheten att lösa upp om frekvenser skall vara bundna till begreppen mobil-, fast- och rundradio. Många anser att allokering av frekvenser inte behöver styras av olika terminologier, teknikerna går in i varandra i allt högre utsträckning. Är tillexempel en iPad en tv, en telefon eller navigationsutrustning? Lösningen i framtiden är teknik- och tjänsteneutrala frekvensband.

Delning av utrymmet
Som ett steg i effektivare delning av spektrum står det sedan många år i blocktillstånden att tillståndshavaren har prioritet men inte exklusivitet på det aktuella bandet, någon annan aktör kan alltså använda tomt utrymme för sändning. En andra aktör skulle kunna få access till frekvensbanden enligt villkor som PTS sätter upp, tillexempel skulle Telia kunna utnyttja de delar av Tele2s frekvenser som inte utnyttjas för stunden för att lastbalansera sitt eget nät.

Auktioner som rör 4G har fått mycket utrymme i media de senaste åren och enligt Urban Landmark är det sannolikt att även de nuvarande mobilbanden för GSM och 3G på sikt användas för LTE. –I någon form kommer dock GSM finnas kvar, tillexempel för att M2M applikationer använder den typen av teknik. Jag gissade redan för något år sedan att vi i framtiden kanske kommer se ett enda gemensamt GSM nät för alla operatörer. Tele2 och Telenor har redan gått ihop till ett gemensamt GSM nät och använder det spektrumet som frigjorts till 4G. Det är ett bra exempel på när teknik- och tjänsteneutralitet fungerar i praktiken.

Artikeln har publicerats i SKEF News 12-01