Det antagandet håller så länge störningen är begränsad och återställningen sker enligt plan. Men när datacenter får en allt mer central roll i samhällets digitala infrastruktur räcker det inte att dimensionera för normaldrift. Arkitekturen behöver också ta höjd för lägen där externa nät, centrala system eller fjärråtkomst inte är tillgängliga.

Frågan blir då mer konkret: vilka funktioner ska fortsätta fungera när anläggningen tillfälligt blir isolerad, likt en skärgårdsö i full snöstorm?

Det är här hybridarkitektur får en skarpare innebörd. Inte som en samling alternativa uppkopplingar, utan som en arkitektur där varje kommunikationsväg har en definierad roll i normaldrift, vid degraderad drift och vid lokal isolering.

Från omvärldsberoende till lokal förmåga

För ett datacenter räcker det inte att utgå från att kommunikationen alltid kommer tillbaka. Det gäller inte bara den centrala IT-miljön, utan även de system som krävs för att anläggningen ska kunna drivas: kyla, reservkraft, energimätning, passagekontroll, kameror, larm, vattenläckagedetektering, miljöövervakning och yttre tekniska installationer.

Många av dessa funktioner är uppkopplade. Flera är beroende av externa kommunikationsvägar. Allt fler förväntas dessutom kunna övervakas eller styras på distans. I normaldrift skapar det effektivitet och bättre kontroll. Vid en större störning kan det i stället synliggöra beroenden som inte varit tydliga i planeringen. Det är därför lokal förmåga blir en del av tillgängligheten vid oväntade händelser som ett komplement när flera beroenden påverkas samtidigt.

Ödrift som praktiskt krav

Ödrift handlar i detta sammanhang inte om att koppla bort ett datacenter från omvärlden. Det handlar om att på förhand definiera vilka funktioner som ska ha lokal handlingsförmåga när den ordinarie kommunikationen är begränsad eller otillgänglig.

Det kan handla om att lokala sensorer fortsatt rapporterar till en gateway på plats. Att larm kan förmedlas via en alternativ bärare. Att teknisk personal fortfarande kan nå kritiska system inom området. Att reservkraft, kyla och miljöövervakning inte blir beroende av en enda kommunikationsväg.

Skillnaden är viktig. Ett system med redundans har en reservlösning. Ett system med ödriftsförmåga har dessutom definierat vilka funktioner som ska fungera även när flera beroenden påverkas samtidigt.

Hybridarkitektur med tydliga roller

Hybridarkitektur handlar därför inte om att lägga till fler nät för säkerhets skull. Det handlar om att välja kommunikationsbärare efter funktion, risk och driftläge.

Fiber är ofta förstahandsvalet för hög kapacitet och central kommunikation. Mobilnät kan ge snabb utrullning, reservväg och flexibilitet. Lokala radionät kan skapa kommunikation över ett område utan beroende av publika nät, externa kontrollplan eller realtidssynkronisering mot GPS eller mobilnät. Edge-gateways kan samla in data lokalt, filtrera information och upprätthålla utvalda funktioner även när kontakten med centrala system saknas.

Det avgörande är inte antalet tekniker, utan rollfördelningen. Vilken bärare hanterar normaldrift? Vilken används vid degraderad drift? Vilka funktioner ska fortsätta lokalt? Vilken information måste fram direkt, och vilken kan buffras tills kommunikationen är återställd?

Utan den analysen blir hybridarkitektur lätt en teknisk checklista.

Datacentrets ytterkanter blir mer kritiska

Många av de mest sårbara beroendena finns inte i serverhallen, utan i datacentrets ytterkanter. Där finns mätpunkter, grindar, tekniska installationer, reservkraft, pumpar, sensorer och skalskydd. Dessa funktioner har ofta andra kommunikationskrav än den centrala IT-infrastrukturen. De behöver inte alltid hög bandbredd, men de måste vara tillförlitliga. De kan vara placerade där fiber är opraktiskt, där kabeldragning är dyr eller där installationen behöver kunna byggas ut stegvis.

Det är också i dessa delar av anläggningen som alternativa kommunikationsvägar ofta gör störst nytta. Inte som ersättning för befintlig infrastruktur, utan som ett kompletterande lager för funktioner som inte bör vara helt beroende av en enda bärare.

Från SLA till egen rådighet

SLA:er är viktiga, men de beskriver främst ansvar, tillgänglighet och återställning. De svarar inte alltid på vad som händer under själva avbrottet. Därför blir egen rådighet en allt viktigare del av kravställningen. Vilka funktioner kan anläggningen själv hålla igång, övervaka och agera på när externa nät eller centrala system inte är tillgängliga?

Det perspektivet påverkar hur kommunikationsarkitekturen bör utformas. Det räcker inte att dimensionera för kapacitet och tillgänglighet i normaldrift. Man behöver också definiera hur anläggningen ska bete sig vid degraderad drift, lokal isolering och en återgång till normaldrift.

Framtidens datacenter ska klara drift i alla lägen

Datacenter utvecklas snabbt mot högre effekttäthet, mer automation, mer fjärrstyrning och tätare koppling till energisystem, molninfrastruktur och AI-arbetslaster. Samtidigt ökar kraven på fysisk säkerhet, energieffektivitet och robust drift. I den miljön blir kommunikationsarkitekturen en del av datacentrets tillgänglighetsdesign, på samma nivå som kraft, kyla och fysisk säkerhet.

Framtidens datacenter behöver därför inte bara fler förbindelser. De behöver arkitekturer där varje kommunikationsväg har ett syfte, där lokala system kan fortsätta leverera kritisk information och där driftlägena är definierade från början.

Den avgörande frågan är inte hur många nät anläggningen har, utan vad som fortfarande fungerar när de ordinarie näten inte gör det.

Inlägget Hybridarkitektur som norm – när ödrift blir ett designkrav dök först upp på From the world of wireless.

Hållbarhet driver beslutsfattande

Hållbarhet är i dag en av de mest framträdande trenderna inom IoT och hållbarhet är också en av de främsta anledningarna att företag investerar i IoT-lösningar. Utvecklingen följer trenderna i samhället. IoT-enheter kan samla in och analysera stora datamängder som hjälper oss att optimera energianvändning, minska resursförbrukning och därigenom sänka vårt klimatavtryck. IoT erbjuder inte bara insikter om nuläget utan hjälper också företag att spåra hur väl de lyckas minska sin miljöpåverkan över tid.

För större företag blir hållbarhetsrapportering allt viktigare, och IoT erbjuder möjligheter att samla data på ett systematiskt sätt. Genom att utnyttja IoT för kontinuerlig optimering kan företag inte bara förbättra sina processer utan också spåra sin hållbarhetspåverkan på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Med det ökande fokuset på hållbarhet och ett ökat klimatansvar kommer IoT att spela en allt viktigare roll för företag som vill göra en mätbar skillnad. Smarta lösningar kan idag inte bara mäta mängden avfall ett företag genererar utan även hur rent det avfallet är med hjälp av AI och kameror. Sensorer och IoT-system gör det enklare att uppfylla allt striktare krav på hållbarhetsarbete och uppföljning av klimatpåverkan, samt att dokumentera och presentera konkreta resultat för intressenter och myndigheter. IoT-lösningar kan ge oss insikter om nuläget och när vi satt våra hållbarhetsmål tala om för oss om vi nått dem.

IoT spelar också en viktig roll i mer effektiva logistiklösningar där spårning av position och ruttoptimering är centrala verktyg. Organisationer kan både optimera körsträckor och spara bränsle, vilket inte bara bidrar till minskade utsläpp utan också till bättre lönsamhet. Genom att övervaka fordon i realtid kan företag undvika onödiga omvägar och säkerställa att transporter sker på det mest effektiva sättet, samtidigt som de möter förväntningar på lägre klimatavtryck.

Säkerhet blir obligatorisk

I takt med att IoT-användandet ökar blir frågan om säkerhet allt viktigare. Antalet cyberattacker mot IoT-system har ökat med 400% det senaste året, vilket visar att dessa system blir alltmer intressanta att attackera. Utvecklingen leder till att nya globala säkerhetsstandarder och regelverk införs för att skydda både användare och system. EU har nya regelverk för cybersäkerhet, där bland annat RED-direktivet uppdateras med cybersäkerhetskrav. Från augusti 2025 måste alltså IoT-enheter möta cybersäkerhetskrav för att få säljas i EU, och det är inte bara här det händer, vi ser samma utveckling över hela världen. Nya standarder och regelverk skickar ett tydligt budskap om att säkerhet måste byggas in i varje IoT-enhet och plattform för att skydda användare mot potentiella hot och intrång.

Två tips, håll koll på PQC och Zero Trust. Postkvantkryptografi (PQC) erbjuder skydd mot hot som kan uppstå från kvantdatorer, vilket är relevant då framtida kvantdatorer kan knäcka dagens krypteringsstandarder. Genom att börja arbeta med PQC nu kan företag säkerställa att deras IoT-infrastruktur är förberedd för säkerhetsutmaningen som kvantdatorer medför. Jag möter ganska ofta företag med enheter som har användarnamn och lösenord som enda autentiseringsmetoder för att skicka data via öppna nät, ganska sannolikt så är dessa lätta att knäcka inom kort.

En annan viktig säkerhetsdisciplin som blir allt vanligare inom IoT är “Zero Trust”. Istället för att anta att allt inom ett nätverk eller en konstruktion är pålitligt bygger Zero Trust på principen att ingenting och ingen implicit skall litas på. Varje åtkomstbegäran måste verifieras och godkännas, vilket skapar en betydligt säkrare miljö för IoT-applikationer och minimerar risken för attacker.

AI och IoT -livslångt partnerskap?

Den mest spännande utvecklingen inom IoT är AI:s inträde och det kommer inte att mattas av 2025. AI älskar data, och IoT kan generera enorma mängder av det. Genom att kombinera AI och IoT (AIoT) kan vi inte bara öka noggrannheten och effektiviteten hos de tjänster som levereras utan också förbättra säkerheten genom bättre analyser och insikter. AI används också för att identifiera säkerhetsluckor eller upptäcka avvikelser i IoT-nätverk i realtid. På detta sätt fungerar AI inte bara som en motor för dataanalys inom IoT, utan också som ett kraftfullt verktyg för att skydda och säkra IoT-system mot hot och sårbarheter.

Edge-intelligens och AI

AI:s integration i IoT går långt bortom traditionell dataanalys —vi ser nu att AI tar sikte på att bli en integrerad del av IoT-enheter, vilket gör det möjligt för enkla IoT-enheter att fatta smartare beslut lokalt.

Edge-computing eller edge-processing adresserar begränsningarna med centraliserade molnlösningar. Genom lokal databehandling nära datakällan kan latens minimeras, vilket är avgörande för applikationer som behöver fungera utan störningar och med korta svarstider. Tänk självstyrande fordon eller industriell automation där hög tillförlitlighet och motståndskraft behövs. I tillämpningar som smarta städer, där sensornätverk styr trafikljus eller övervakar luftkvalitet, kan lokala AI-algoritmer snabbt bearbeta data och agera utan att vara beroende av eller belasta centrala servrar. Detta är dessutom värdefullt för energieffektiviteten, då bearbetningen sker nära källan och mindre energi används för datatransport, å andra sidan kan inte enheterna drivas på batteri då högre energiåtgång krävs för edge-computing än i en sensor som “bara” mäter och skickar data vidare.

Säkerhet är också ett framträdande skäl att satsa på att behandla data lokalt istället för i molnet, då mindre data behöver överföras via nätverket och systemen kan fungera även vid störningar. Lokalt bearbetad data kan reducera risken för breda cyberattacker eller dataläckor. Exempelvis hade Volkswagen nyligen en läcka där 800 000 fordons data i form av bland annat detaljerad GPS-position fanns samlad i klartext i en AWS-plattform, där lösenordet fanns lagrat på ett lättillgängligt ställe. Hade data behandlats i fordonet och inte skickats vidare så hade inte stora mängder data samlats på en plats. IoT-plattformar som AWS IoT Greengrass V2 och Azure IoT Edge möjliggör hybridmodeller där kritiska processer hanteras nära enheterna medan molnet används för central analys och långsiktig lagring.

För organisationer som vill optimera prestanda och säkerhet utan att offra skalbarhet ger edge computing möjligheten att möta IoT:s utmaningar i moderna digitaliseringsprojekt. Edge computing passar särskilt bra för distribuerade AI-system som kräver decentraliserade beslut och trots fördelarna måste man också väga in dess begränsningar. Edge är inte alltid lämpligt för att hantera komplexa modeller som kräver uppdateringar från centraliserade datakällor. AI-modeller tränas ofta på sammanställd data, vilket edge-system sällan kan hantera. Dessutom saknar mindre edge-enheter ofta tillgång till avancerade resurser som GPU-acceleration, vilket gör att beräkningstunga processer blir mindre effektiva om de utförs lokalt jämfört med ett datacenter.

Ju mer vi vill att edge-enheter skall hantera desto högre hårdvarukostnad, därför bör lokal AI i en enklare IoT-enhet i dagsläget bör ses som en möjlig förstärkning snarare än en ersättning för molnbaserad AI. Ett hybridupplägg som kombinerar realtidsfördelarna med edge och storskalig analyskraft i molnet möjliggör ett balanserat och flexibelt AI-ekosystem som kan möta både lokala och globala databehandlingsbehov.

Vad händer i luften då?

Det var något år sedan i Elektroniktidningen skrev en artikel om olika trådlösa tekniker för IoT. Vad som händer 2025 är att många LPWAN-tekniker förbereder sig att flytta ut i rymden. Så kallade NTN-nätverk, Non-terrestrial Networks, är i basstationer som flygs i omloppsbana runt jorden och kan täcka alla världens hörn. Både LoRaWAN och 5G kan fungera via satellit och detta är redan igång. 5G kan sedan release 17 använda satelliter som RF-repeater utan möjlighet att avkoda paket, medan satelliterna i release 19, som inte än släppts, kan ta emot och vidareförmedla datapaket. Under 2025 är det sannolikt att andra LPWAN RF-tekniker som exempelvis Mioty tar sig ut i rymden. Även Starlink lanserar 2025 IoT från satelliter, dock med LTE CAT-1, CAT-1 Bis och CAT-4-teknik, vilket inte är en LPWAN-teknik (alltså inte “LoW Power”).

Om vi håller oss på jorden så är min spaning att 5G RedCap (Reduced Capacity) kommer att få ett större fäste. RedCap är litet som mellanmjölk, den är inte snabbast, den är inte strömsnålast, men den erbjuder runt 150 Mbit/s och är avsedd för litet mer krävande typer av sensorer. RedCap kan bli tekniken som kapacitetsmässigt kan försörja nästa generations sensorer med stabil uppkoppling. RedCap klarar både de frekvenser som används för privata 5G-nät, där inte nuvarande 3GPP LPWAN tekniker (NB-IoT och LTE-M) fungerar på de frekvenser som används för privat 5G. RedCap erbjuder både korta svarstider och bra överföringshastighet, så i de sammanhang där sensorer skall processa mycket data lokalt, och kanske förses med AI och dessutom fungera i litet mer krävande miljöer, ja då tycker jag RedCap fyller sitt syfte.

LoRaWAN då? Cisco meddelade sent 2024 att de kommer att lämna LoRaWAN-marknaden. Från 2025 säljer man inte längre LoRaWAN-produkter och lagom till 2030 upphör supporten. Det finns ingen planerad migreringsväg för befintliga kunder, vilket innebär att organisationer som förlitar sig på Ciscos LoRaWAN-lösningar behöver söka alternativa leverantörer för att säkerställa kontinuitet. Annars följer riktningen och utvecklingen IoT-marknaden i stort med planer på ökad grad av kryptering, enklare uppdateringar av mjukvara och möjlighet till lokal AI-behandling av data. Många av dessa tankar för dock LoRaWAN från en ren LPWAN-teknik närmare mer energikrävande hårdvara.

En ljus framtid hägrar

IoT som term fyllde alltså nyligen 25 och för mig är IoT teknikassisterat beslutsfattande baserad på verklig data med potential att öka effektiviteten, minska kostnaderna och minimera miljöpåverkan. En sak är säker, behovet av IoT kommer inte att ebba ut i närtid. Med hållbarhet, säkerhet och AI i fokus står IoT redo att revolutionera både företag och samhällen. Med en väl avvägd balans mellan innovation och säkerhet kan vi se fram emot en framtid där IoT inte bara är tekniskt imponerande utan även praktiskt och ansvarsfullt integrerat i våra dagliga liv.

Ovanstående artikel skrevs för Elektroniktidningen och går att ladda ned som pdf här.

Inlägget IoT-säkerhet, hållbarhet och AI -trender 2025 [Artikel för Elektroniktidningen] dök först upp på From the world of wireless.

Trots sin respektabla ålder som begrepp fortsätter IoT att utvecklas på innovativa sätt. IoT har gått från att vara en teknisk lösning till en strategisk nödvändighet för företag och organisationer.

Vad händer i IoT-luften?

För att förstå vad som händer i luften måste vi först blicka ut och identifiera de trender som just nu tar plats på IoT-området. Hållbarhet, säkerhet och AI står i centrum för IoT:s utveckling och är på väg att definiera hur vi bygger en uppkopplad framtid.

Om vi börjar med AI så är det ju ett känt faktum att AI älskar data, och att IoT kan generera enorma mängder av det. Därför är AI den perfekta kamraten till IoT nät det gäller dataanalys. Bortom detta kan AI också användas som ett kraftfullt verktyg för att skydda och säkra IoT-system mot hot och sårbarheter. AI:s potential inom IoT går långt bortom traditionell dataanalys —AI tar i vissa fall sikte på att bli en integrerad del av IoT-enheter, vilket gör det möjligt för enkla IoT-enheter att fatta smartare beslut lokalt, samtidigt som det också färgar hur näten kommer att behöva utvecklas.

Edge-hantering av data

Edge-computing eller edge-processing adresserar begränsningarna med centraliserade molnlösningar. Genom lokal databehandling nära datakällan kan latens minimeras, vilket är avgörande för applikationer som behöver fungera utan störningar och med korta svarstider. Exempel på sådana är självstyrande fordon eller industriell automation där hög tillförlitlighet och motståndskraft behövs. Edge är värdefullt för energieffektiviteten, då bearbetningen sker nära källan och mindre energi används för datatransport, å andra sidan kan inte enheterna drivas på batteri då högre energiåtgång krävs för edge-computing än i en sensor som ”bara” mäter och skickar data vidare. Idag kanske vi förknippar en IoT-sensor med batteridrift med tio år mellan batteribyten, men den bilden av att IoT är detsamma som så kallade LPWAN (Low Power Wide Area Network) kan alltså komma att ändras.
Det är i luften det händer

Under 2025 flyttar många LPWAN-tekniker ut i rymden. Så kallade NTN-nätverk, Non-terrestrial Networks, är basstationer som flygs i omloppsbana runt jorden och kan täcka alla världens hörn. Både LoRaWAN och 5g kan fungera via satellit och detta är redan igång. 5g kan sedan release 17 använda satelliter som RF-repeater utan möjlighet att avkoda paket, medan satelliter i release 19, som inte släppts ännu, kan ta emot och vidareförmedla datapaket. Under 2025 är det sannolikt att även andra LPWAN RF-tekniker som exempelvis Mioty tar sig ut i rymden. Även Starlink lanserar 2025 IoT från satelliter, dock med LTE CAT-1, CAT-1 Bis och CAT-4-teknik, vilket kan betraktas som LPWAN-teknik (alltså inte ”LoW Power”).

Mer än vi kanske anat tidigare så styr både säkerhet och AI vad som kommer att hända i näten och hur näten måste utvecklas, något som verkar färga utvecklingen och ställer högre krav på tekniken. Samtidigt tycker jag att de största teknikerna, 4g/5g och LoRaWAN börjar röra sig åt litet samma håll.

5g redcap ny LPWAN teknik?

Om vi håller oss på jorden så ser 5g redcap (Reduced Capacity) ut att få ett större fäste 2025. Redcap är litet som mellanmjölk, den är inte snabbast, den är inte strömsnålast, den erbjuder mellanhastigheter runt 150 Mbit/s och är avsedd för mer krävande typer av sensorer. Redcap kan bli tekniken som kapacitetsmässigt kan försörja nästa generations sensorer med stabil uppkoppling. Redcap klarar också att kommunicera på de frekvenser som används för privata 5g-nät, där inte nuvarande 3GPP LPWAN tekniker (NB-IoT och LTE-M) fungerar. Redcap erbjuder både korta svarstider och bra överföringshastighet, så i de sammanhang där sensorer skall processa mycket data lokalt, och kanske förses med AI och dessutom fungera i litet mer krävande miljöer, ja då tycker jag Redcap fyller sitt syfte.

LoRaWAN

LoRaWAN då? Cisco meddelade sent 2024 att de kommer att lämna LoRaWAN-marknaden. Från 2025 säljer man inte längre LoRaWAN-produkter och lagom till 2030 upphör supporten. Det finns ingen planerad migreringsväg för befintliga kunder, vilket innebär att organisationer som förlitar sig på Ciscos LoRaWAN-lösningar behöver söka alternativa leverantörer för att säkerställa kontinuitet.

LoRaWAN följer i övrigt riktningen och utvecklingen på IoT-marknaden i stort med planer på ökad grad av kryptering, enklare uppdateringar av mjukvara och möjlighet till lokal AI-behandling av data. Många av dessa tankar verkar dock förflytta LoRaWAN från en ren LPWAN-teknik närmare mer energikrävande hårdvara.

LoRa Alliances utvecklingsplan beskriver också införande av ”kryptoagilitet”, vilket möjliggör användning av både nuvarande och framtida krypteringsmetoder som tillägg till LoRaWAN, utan behov av att förändra den befintliga strukturen. Detta säkerställer att LoRaWAN kan anpassa sig till och implementera nya krypteringsmetoder allt eftersom de utvecklas, vilket stärker skyddet mot framtida hot.

Genom att stödja over-the-air-uppdateringar av mjukvara (FOTA) skall enheter kunna uppdateras säkert på distans, vilket minskar risken för sårbarheter. Dessa planerade förbättringar understryker branschens fokus på att stärka säkerhetsprotokoll och skydda nätverk under 2025 och framåt. Dessutom pågår diskussioner om att integrera edge computing i LoRaWAN-arkitekturen för att förbättra nätverksprestanda och effektivitet genom snabbare databehandling och beslutsfattande direkt vid datakällan.

Open RAN – Ett öppnare nät för framtidens IoT

En framtida bubblare? Open RAN är en nätverksarkitektur som bryter med traditionen av att bygga proprietära standarder, där hårdvara och mjukvara är låsta till en och samma leverantör. Open RAN använder istället standardiserade gränssnitt och komponenter, vilket gör det möjligt för operatörer att kombinera hårdvara och mjukvara från olika tillverkare. Det är en lösning som syftar till att minska kostnader, öka flexibiliteten och snabba på innovationstakten inom mobilnät.

Drivet av organisationer som O-RAN Alliance, och med stöd från teknikjättar som Nokia, Ericsson och Qualcomm, förväntas Open RAN få allt större betydelse mellan 2025 och 2030. Allt fler operatörer implementerar tekniken för både 5g och framtida IoT-lösningar, särskilt i regioner där kostnadseffektiva lösningar är avgörande för att utöka nätverkstäckningen.

För IoT erbjuder Open RAN möjligheten att skapa nätverk där teknologier som LoRaWAN och 5g inte bara samexisterar utan också integreras sömlöst. Detta öppnar upp för nya applikationer, särskilt i miljöer där olika teknologier behöver samarbeta – från industriella IoT-system till smarta städer.
Kostnadsfritt nyhetsbrev Få den senaste uppdateringarna direkt i inkorgen.

Utvecklingen drivs av organisationer som O-RAN Alliance, med stöd från teknikjättar som Nokia, Ericsson och Qualcomm. Open RAN förväntas få verklig betydelse under 2025–2030, när fler nätoperatörer börjar implementera tekniken i både 5g och framtida IoT-lösningar. Redan idag ser vi pilotprojekt och implementeringar i framkant, särskilt i regioner där kostnadseffektiva lösningar är avgörande för att expandera nätverken.

För IoT innebär Open RAN möjligheten att skapa nätverk där teknologier som LoRaWAN och 5g inte bara samexisterar, utan också integreras smidigare. Detta öppnar för nya tillämpningar, särskilt i miljöer där olika teknologier måste samverka – från industriella IoT-system till smarta städer.

2025 verkar bli ett spännande år med ett ganska föränderligt landskap, på många områden kommer vi att se ett behov av snabbare utveckling än vi kanske först hade tänkt.

Krönikan är skriven för Techtidningen.

Inlägget Här är de viktigaste IoT-trenderna 2025 [Krönika för Techtidningen] dök först upp på From the world of wireless.

För att nå EU:s övergripande mål att på 55 procent minskning av växthusgaser till 2030 måste byggnadssektorn minska sina utsläpp med 62 procent jämfört med 2005 års nivåer. En utmanande siffra när de äldre hus som ofta är “värst” också tillhör den grupp som till stor del saknar den uppkoppling och tekniska infrastruktur som är standard i moderna fastigheter.

Fastigheter byggda innan digitala system blev en del av fastighetsförvaltningen står inför stora utmaningar när det gäller att övervaka inomhusklimat och hantera energiförbrukning. Men i takt med ökande krav på hållbarhet och energieffektivitet måste även dessa äldre byggnader anpassa sig till moderna standarder. Med hjälp av smarta system för mätning och analys kan fastighetsägare idag få en mer detaljerad bild av sin energianvändning, vilket möjliggör välgrundade investeringar för en hållbar framtid.

Vilka byggnader saknar smart uppkoppling?

I Sverige är en stor andel av byggnadsbeståndet äldre och ofta bestyckat med föråldrad teknisk infrastruktur. Cirka 45 % av flerbostadshusen är byggda före 1970, och dessa byggnader har ofta bristfällig isolering och ineffektiva uppvärmningssystem, enligt Boverket. Även om 30–40 % av dessa byggnader har genomgått vissa moderniseringar, till exempel tilläggsisolering och fönsterbyten, saknar många fortfarande uppkopplade IoT-system som skulle kunna bidra till effektivare övervakning och styrning av inomhusklimatet. Sådana system skulle inte bara förbättra kontrollen över uppvärmningskostnaderna, utan också bidra till bättre luftkvalitet.

Boverket betonar vikten av energieffektivisering i äldre byggnader, där många saknar modern isolering och uppvärmningsteknik. Energimyndigheten uppskattar att äldre byggnader kan förlora upp till 50 % av värmen genom dålig isolering och gamla fönster, vilket leder till höga driftkostnader. Enligt SCB fanns det vid slutet av 2023 över 5,2 miljoner bostäder i Sverige, där en betydande del består av flerbostadshus byggda mellan 1951 och 1980. Detta innebär att många fastigheter riskerar att inte klara dagens energikrav utan nya tekniska lösningar.

Många fastighetsägare saknar idag en fullständig bild av sina byggnaders energiförbrukning och inomhusklimat i realtid. I takt med stigande energipriser och hårdare klimatmål blir det därför nödvändigt att införa lösningar som gör äldre fastigheter mer effektiva. Installation av smarta sensorer och uppkopplade system kan erbjuda en kostnadseffektiv metod för att få en helhetsbild av energiförbrukningen och förbättra inomhusklimatet. Sensorer som kontinuerligt samlar in data om temperatur, luftfuktighet och CO₂-nivåer ger värdefulla insikter, vilket hjälper fastighetsägare att fatta informerade beslut för att förbättra energieffektiviteten.

Behöver äldre byggnader smart uppkoppling?

Ja, särskilt om de ska möta framtida hållbarhetskrav. Äldre fastigheter är svåra att anpassa på grund av en ofullständig bild av klimatet inomhus. Detta kan resultera i både låg komfort för de boende och en hög energiförbrukning. Genom att utrusta fastigheten med sensorer eller smarta lösningar kan fastighetsägare övervaka och styra inomhusklimatet i realtid. Exempelvis kan ett smart uppkopplat ventilationssystem justera flödet efter behov, vilket inte bara sparar energi utan också säkerställer ett stabilt och hälsosamt inomhusklimat. Forskning visar att dessa justeringar kan minska energikostnaderna med upp till 20–30 % och samtidigt förbättra byggnadens klimatprofil.

För fastighetsägare med höga energikostnader kan smart uppkoppling vara ett kostnadseffektivt alternativ till omfattande renoveringar och energiuppgraderingar. Genom att anpassa värme- och ventilationssystem efter den faktiska användningen kan onödig energianvändning undvikas, vilket minskar driftkostnaderna och ger en mer hållbar fastighetsdrift.

Insikter bortom energibesparing

Fakta föder framsteg, så snart man börjar mäta inomhusluften så får man insikter och möjligen nya perspektiv. Visst kan man mäta manuellt, eller tillfälligt och se momentana värden men det ger inte en riktig bild av verkligheten. Som ett led i Linköpings satsning Climate Neutral 2030 genomför Sankt Kors ett pilotprojekt på Mjärdevi Center. Här har IoT-sensorer installerats för att samla in detaljerad data om inomhusklimat och ventilationsflöden i ett konferensrum. Dessa sensorer, utvecklade för att ge en komplett bild av luftkvaliteten, mäter partikelhalter, temperatur, CO2 och den totala mängden volatila organiska föreningar (TVOC). Data samlas in via Induos plattform, mydevices.cloud, vilket gör att fastighetsskötaren kan övervaka luftkvaliteten i realtid och snabbt reagera på avvikelser.

Under projektet identifierade sensorerna tillfällen när luftkvaliteten påverkades negativt, samtidigt som inte CO2-halten i rummet indikerade någon större mänsklig närvaro. Efter att kunden i samarbete med sin städfirma noggrant undersökt situationen, upptäcktes att starkare rengöringsmedel, som tidigare använts under pandemin, oavsiktligt hade använts vid ett fåtal tillfällen. Tack vare dessa insikter agerade städfirman omedelbart och återgick till att använda de produkter som är bättre anpassade för den nuvarande arbetsmiljön efter pandemin. Data ger en tydlig fördel i äldre byggnader där det är svårt att förutse och hantera förändringar i luftkvalitet och temperatur på grund av föråldrade system eller på annan påverkan.

Slutsats: IoT som nyckel till energieffektivitet i äldre byggnadsbestånd

För fastighetsägare som vill förbättra sina byggnaders klimatprestanda är IoT ett viktigt verktyg. Genom att installera smarta sensorer kan de omvandla äldre fastigheter till hållbarare och energieffektivare miljöer utan att göra omfattande renoveringar eller för att ge insikter för en renovering. IoT-teknik kan öppna nya dörrar för energieffektivisering och hjälpa Sverige att nå sina klimatmål. Med ny teknik är det möjligt att anpassa fastighetsdriften efter verkliga behov och erbjuder en väg framåt för hållbarhetsarbete i äldre byggnader – en utveckling som både fastighetsägare och hyresgäster kan dra nytta av.

Artikeln skrevs för byggnyheter.se

Inlägget IoT lyfter äldre byggnader [artikel för Byggnyheter] dök först upp på From the world of wireless.

Nowadays, everything is getting more and more connected. The digitalisation of our society during and after the pandemic has genuinely accelerated. The innovators are presenting innovations. The product developers are launching newer and more innovative products, one after the other. Most have heard about the Internet of Things, with innovations and products breaking new boundaries. But how can IoT help us reach the Agenda 2030 goals? Doesn’t putting more hardware on the market mean more manufacturing of electronics? Doesn’t it result in building more infrastructure and data centres, all adding a negative impact on the climate?

At the beginning of the 90s, I landed my first sales job as a salesman of radio systems for data transfer, systems that could interconnect machines and exchange information. The benefits of remote control were obvious, less travelling, faster response to problems, better analysis and, in most cases, decreased costs. The systems were the predecessors to IoT, the Internet of Things, where smart things can connect and exchange information. However, throughout my career, I have woken up every morning knowing that I contribute with reliable and sustainable tech solutions that will positively impact humanity. Let me invite you to learn more, as IoT is a huge possibility for us to reach our goals faster.

More devices are not the definite answer

I believe the goal is not to sell as many devices as possible but to ensure that every device put out there will make a change for the better. The more things that get connected is not the automatic answer to a positive effect on sustainability; it will not be an automatic route to the Agenda 2030 objectives. But the Internet of Things, connected devices sending valuable data, can be an enabler.

What is the Internet of Things

The Internet of Things (IoT) consists of billions of physical devices worldwide that collect and share data via the internet. IoT’s core is the physical objects – the “things”, things that consist of hardware with embedded sensors and software. Things connected to public or private internet that exchanges data with other devices and systems. These things are everyday things found in households, businesses, factories, farms and cities. These devices are the “smart things” found in refrigerators, lights, sensors, door locks and washing machines.

The devices send their data to an IoT platform, essentially a database that gathers data and makes it available to present graphically to the user. Data can be visualised to the user via an app, a web portal or similar, or shared with other systems, where systems can communicate with other systems, creating powerful IoT ecosystems.

Why should our organisation look at IoT?

I already mentioned the climate as a beneficiary of IoT. Studies have shown that more than 80% of IoT users use IoT technology as an enabler to change their environmental impact. But as we all know, a change is often faster if financial objectives are also in the mix. And as the business benefits of IoT are many, both climate and business objectives will accelerate the development. I will give you a few more reasons why companies embrace IoT.

1. Business continuity

IoT helps businesses quickly adapt to crises or unforeseen situations. This was evident during the COVID-19 pandemic and its aftermath. IoT can keep companies running better in difficult times. Remote control and gathering data are two of the most valuable effects IoT brought to organisations when we could not travel.

2. Driving innovation

Businesses are using IoT to tap into previously untapped data to drive strategic thinking and develop innovative projects to ensure the company is doing its best to stay ahead of the curve. Companies can gain data-driven insights from IoT data to help them make better business decisions. Machines can use AI and other analytics models to make the right decisions faster.

3. Business Success

IoT is a future-proof technology. Most companies using IoT say it is critical to their future success. IoT is also creating new business models and revenue streams, enabling a seamless connection between the physical and digital businesses to accelerate value creation.

4. Improving the customer experience

A typical example is manufacturers who have implemented sensors in their products to get feedback on their performance. The sensors can help companies see when a component is about to fail and replace it before it breaks. Companies can also use sensor data to make their systems and supply chains more efficient. They will have much more reliable real-time data on how components are affected and insights into what is working in reality. IoT will lead to faster adaptation to the market’s actual needs and allow new products and services to be adapted to the actual customer experiences more quickly.

Who benefits from using IoT?

There are many exciting applications and use cases within IoT, but they will not lead to a better climate. I know applications that for sure will not. One is the connected hairbrush, which analyses your hair and tells you what shampoo to use to get the most beautiful hair. But there are many other applications where IoT will make a change. Let me share four examples.

Predictive maintenance

Moving from calendar-based service intervals and maintenance to predictive maintenance has economic and environmental benefits. Analysis of the conditions of the machines in real time eliminates unplanned downtime. Reducing maintenance costs and stopping unnecessary replacement of parts are two benefits. But that is not all. Downtime due to maintenance can be planned rather than occurring unexpectedly. Condition-based monitoring systems are based on real-time data and actual operating status, not calculations or decisions on a fixed service interval. By assessing the real-time condition and status of the equipment, CBM systems can prioritise and optimise maintenance resources. Such an approach lowers spare parts costs. It reduces downtime and minimises maintenance time.

The Internet of Things allows it to equip machines with constantly connected sensors. With advanced analytical tools, maintenance personnel can decide when maintenance needs to be performed based on operational data.

Retrofit IoT

The world is full of semi-old machines that could be used longer than they currently are. Some machines are not used as they are not modern. Some because it is a potential risk not to have the latest technology. By adding IoT to them and retrofitting them with smartness, you can benefit from IoT. Data analysis, predictive maintenance and remote connectivity. Retrofit IoT is a cheap but effective way to help machines live longer, thus having a positive impact on the climate.

A CBM system is easy to deploy and can be retrofitted to existing machines, making it a cost-effective way to manage maintenance even in harsh industrial environments. Systems can analyse wear or overheat in bearings, conveyor belt pulley wear, overload or underload, temporary power failures, low fluid level or lack of lubricants. Systems can identify a lack of coolant, bad pump performance, clogged filters and air leaks, to mention a few. IoT can for sure make things last longer and, at the same time, positively impact the environment.

Healthcare

There is a huge benefit in treating patients at home rather than at the hospital. There are societal gains, and there is a gain for the individual. Using digitalisation and IoT can enable treatment at home. With IoT, it is possible to build systems for care at home where the patient can take tests, book digital medical appointments and be in the environment that is most comfortable and safe for the individual, but with constant connectivity and monitoring. As the price of sensors is decreasing, it is possible to scale up these efforts to reach more patients at the same cost—democratisation, with IoT driving developments. Trials in Sweden that I have worked with where multi-sick elderly people have been tested show significant cost reduction and increased patient quality of life.

Preventive health is another trend in health. Sensors to understand health conditions are now widely available in our smart wearables. These sensors are getting better and better, and healthy people will also be part of the increased digitalisation. Wearables we already use can help us gain early indications of health problems. And this opens up a new market where our doctor can call us and ask us straight out -what’s going on in your life right now? I see a worrying trend in your health conditions.

Air quality

We have been talking about the importance of clean water for years. But indoor air quality is one of the essential components of our well-being. And since we spend most of our time indoors, we need to ensure that we breathe healthy air. In these times of global pandemics, air quality is also more critical than ever before. Many countries are tightening the regulations in this field, and companies need to measure and control the air quality.

Poor air reduces our productivity. Reduced productivity also means that our ability to make decisions is affected. The levels at which we start to see these effects are not uncommon in indoor air. A two-year initiative led by academics at Oxford Brookes University was carried out by testing workplaces over two years, using IoT sensors to monitor fluctuating CO2 levels. Employees were carrying out various tests three times a day. The study’s results confirm that the more carbon dioxide in the air, the lower productivity will be. Employees work 60% faster with lower carbon dioxide levels and their test scores improved by up to 12% under the same conditions.

IoT can be retrofitted to buildings. One example is air quality measurement sensors to ensure that air quality is within the threshold set, that people are safe, and that they stay healthy and fresh.

Creating ecosystems

With IoT, it is easy to build vital ecosystems. Let us use the example of air quality. The sensor sends data to that platform. The platform shares the data with other platforms, for example, building automation systems. The automation system can identify problems, increase ventilation in areas where the air quality is below the threshold, and decrease it in areas where the air is good or no one is present. This will lead to a robust ecosystem that can optimise energy use.

Where do I start?

These are just four examples of IoT put to use in an environment where they will positively impact the environment and the cost. IoT can be used in many areas and contribute to meeting the Agenda 2030 objectives set up. But how do you get started with IoT? I will share a few insights.

First, involve your team, ensure they are on board, get their input, and create a team with as many disciplines as possible.

Secondly, where organisations often fail with IoT, you have to answer the question, “-what is the business case?”.

From there on, with a great team and a business case, you can find a partner that can help you with the right technical solution, find a solution that you can begin testing and help you collect and analyse data—a word of advice. Don’t overthink the solution you intend to test. You may think that temperature and humidity are the key factors you want to measure, but later on, you understand that you also want to measure presence in a room. So start with tests where you measure as many variables as possible, then analyse the data collected. After that, you can decide what kind of solution you need when going to market.

Find a great IoT partner.

The IoT market is enormous in terms of the number of companies. There are start-ups, and there are more experienced partners. Being an experienced IoT expert, I have learned a trick or two. First, if you are a European company, source electronics from other European companies and make sure they use local subcontractors to reduce transport. Also, make sure to select a partner with high sustainability standards. A supplier that responsibly secures a low carbon footprint and a supplier has good working conditions, and is on top of all the Agenda 2030 objectives.

As a board member of the EUTECHs IoT alliance, I want to end this article with a recommendation. The IoT alliance is a good starting point to nurture your ideas, learn more about IoT and finally find the right IoT partners.

This article was first published in Visions for Europe, EUTECHs Quarterly magazine:

Inlägget Can IoT make an impact on the climate? dök först upp på From the world of wireless.

Within a decade, 5G networks could be on the way, at least if you look at the historical evolution of mobile networks with the launch of NMT (a Nordic 1G network) in 1981, GSM in 1992, 3G in 2003 and 4G in 2009.

Kick-starting the 5G-era

In January 2011, the International Telecommunication Union (ITU) approved the IMT-Advanced specification. ITU Secretary-General Hamadoun Touré said that kick-started the 5G discussions: “Compared to IMT-Advanced, today’s smartphone will feel like an old dial-up Internet connection. Internet access, streaming video and data transfer will be possible anywhere and anytime and with a higher capacity than most wired PCs today”.

However, the new standard is not 5G but rather an update within the 4G framework.

The Long Term Evolution: 4G

In 2012, 4G based on LTE is expected to be the prevailing technology for new mobile networks. Operators currently operating 3G networks will be forced to upgrade to 4G within a few years to handle the increasing amount of traffic on the networks.

By 2020, it is reasonable to imagine that LTE will be the prevailing standard globally and that 3G networks will be retired or are already retired.

LTE stands for Long Term Evolution, intending to be a mobile network that evolves over time. Therefore, any transition to 5G will need to start from 4G and consist of an update of the existing networks.

Another factor in favour is the availability of frequencies: the ITU is the UN body that administers the International Radio Regulations. Its turnaround time from the idea to rolling out the technology to users is 10-12 years. Setting aside new frequency bands for 5G doesn’t make sense, so the next generation of mobile networks will likely share frequencies with current mobile networks.

New network, new base-station?

An additional factor in favour of a smooth transition is the OFDMA modulation technology, which will likely remain the dominant technology in the future. The move from 4G to 5G will not be a total restructuring of the infrastructure as it has been from 1G via 2G and 3G to 4G. Base station manufacturers have driven generational evolution. A new generation – a new “G” – has meant new technologies, higher speeds and, by default, new sales of base stations and terminals.

Operators have been mainly served a ready-made set of requirements, but increasingly they now want to make their voices heard. The Next Generation Mobile Network (NGMN) operator initiative aims to develop the next generation of mobile networks. Japanese operator NTT Docomo is one of the most active NGMN members in the 5G discussion. The operator is working on something it calls NMN, the Next Mobile Network, which according to NTT Docomo, is the last step before 5G. According to NTT Docomo, NMN could be standardized in 2014 and launched in 2018, followed by 5G, which will begin development in 2018 and launch in 2020.

The company’s Networking Research Group (NRG) is responsible for researching the technologies it believes will form the architecture of future mobile networks. The systems should be able to deliver high connection speeds and availability wherever the user needs it at that moment. The networks should be scalable, cost-effective mobile network platforms that can efficiently and dynamically load-balance network capacity as demand for services changes over the day.

One of NTT Docomo’s visions for the NMN is to deliver the capacity required to ensure that the user does not feel the limitations of the network – that the perceived speed is the same regardless of technology or geographical location. NTT Docomo’s version of the future mobile network is reasonably consistent with developments in the market at large. However, whether or not progress should be labelled 5G is an open question.

To cope with the future surge in mobile network traffic, networks need to be densified compared to current networks. They also need to be combined as there is a general need for more spectrum. Work on network architecture will be more crucial than developing radio interfaces.

The need for capacity

Regardless of when or if 5G is launched, the need for capacity is unlikely to slow down. Developments and new applications will require increased speed in mobile networks. One estimate is that we can expect a doubling of capacity needed each year.

How do we manage capacity demand?

The number of base stations in the 4G network can only be increased for a while. Instead, a likely evolution is that a new base station model will be used indoors and another model outdoors to cope with capacity needs. These so-called HETNETs are mixed networks based on several different wireless technologies, with traditional base stations based on one technology, such as LTE, and so-called pico base stations based on another standard.

The first tentative step towards a pico base station standard is the 802.11u network standard, which will be able to use wireless networks for handover from mobile networks. 802.11u is likely to be found in products launched on the market as early as this year.

Pico-base stations are a potentially huge market, with the number of pico-base stations likely to significantly exceed the number of regular base stations. Pico base stations can connect directly to fibre or cat5 networks and establish local mobile networks for homes, offices and shopping malls. Thanks to these local indoor base stations, the rest of the mobile networks – the outdoor networks – can be effectively relieved.

What spectrum to use?

An open question is which frequency spectrum to use for pico-base stations. 5.6 GHz is one way. Another is secondary spectrum use. With white space technology, parts of the spectrum can be reused indoors. This would be especially beneficial for short-range transmission. Whitespace is based on so-called cognitive radio with dynamic spectrum access that decides for itself which frequency band can be used. The advantage is that the technology consumes less of the naturally available frequency spectrum. One of the disadvantages is that it needs to be known in advance how much spectrum is available for each location. Other frequency bands, such as 60 GHz, are reserved for future short-range broadcasting but would be unsuitable for indoor mobile networks.

HETNET is essential for future mobile systems. One feature we will see more and more is that networks are becoming heterogeneous – the best communication link at the moment is used regardless of technology. The bottom line is that HETNET will reshape the mobile industry significantly. Issues such as who builds the infrastructure, what company produces the base stations indoors, and how operators will charge the home base station operator are intricate. If one were to define 5G based on the impact of the industry’s business models and how we define mobile networks, then HETNET is likely to be the definition of 5G.

If indoor networks are based on pico-base stations, outdoor base stations in future mobile networks will rely on simplified operations, more accessible network management and higher energy efficiency. The cost of each packet transmitted must be reduced. For LTE-Advanced, CO-MIMO will be introduced, a technology that will make base stations interact to a greater extent than before. CO-MIMO, a cooperative MIMO, is based on splitting the signal between multiple cells – useful when a terminal is located in a sector covered by two base stations. Signals can be shared between base stations to maximize capacity, distribute load across the network and reduce interference.

Improved MIMO

Technologies such as CO-MIMO are considered to be very important in next-generation mobile systems. These technologies place high demands on synchronization between base stations and a well-provisioned underlying infrastructure. The main obstacle to universal deployment is that it requires dedicated core networks – IP-based networks are too slow to support the technology. Future mobile networks are likely to rely partly on technologies such as CO-MIMO in areas with high capacity requirements. In contrast, other network parts depend on a distributed infrastructure over IP to squeeze costs and increase capacity.

Adaptive antennas

Adaptive antennas are a critical component to meeting the increased bandwidth requirements. Adaptive antennas are used to improve the spectral efficiency of networks – in other words, to increase data rates without simultaneously growing bandwidth requirements. Adaptive antennas in MIMO systems include terminals with adaptive antennas but with fewer antenna elements than the base stations. An exciting avenue for future networks is distributed antenna systems, which spread many antenna elements over an area and then link the signals from each antenna unit to a centralized processing unit. However, it is debatable whether this technology deserves to be called 5G or is just a further development of 4G. Another exciting avenue is communication using large antenna arrays with hundreds of antenna elements on the base station side and simple antennas on the terminal side. Theoretically, such systems can offer network capacities on par with larger MIMO systems.

The allocation of capacity in mobile networks is also crucial in the future mobile network – it is about maximizing the perceived quality of service and allocating the right resources to the right place for each connection. One step along the way could be predictive caching, a technique to predict what information users will request and store in advance. The method is already being tested and allows terminals to store information during times when network stress is low, such as at night or when they are connected to wireless networks. By holding more information in the terminals, less data can be retrieved when the load is high; tests show that as much as 30% of capacity could be saved with this technology.

What is 5G?

An attempt to define 5G could be “intelligent wireless technology that can connect the world without boundaries”.

The question is whether the term 5G is overshadowed by the exciting technology developments ahead. In the future, 4G or 5G will likely change how we connect to the outside world. We will move from mobile networks being an alternative means of connecting to the outside world (4G) to a primary means of connecting to the outside world (5G). The pico-base at home may well replace our need for wifi, and we may well come to regard the mobile network as our primary and only wireless connection path. Future technological generational shifts in mobile networks are unlikely to cause the same stir today. Thus, we will define generations differently than in the past. The operators will focus on creating more capacity in the network rather than labelling their technology. The naming of mobile networks as “4G” or “5G” is perhaps not as important an issue.

Inlägget Will we ever see 5G (written 2011) dök först upp på From the world of wireless.

IoT is a massive driver in developing new products, solutions and business models. Everything is becoming more and more connected in the world around us. We see innovators presenting new innovations. We hear product developers launching new, unique and innovative products, one after the other. So can IoT help us make the world a better place?

This post was first published in The Voice of IoT. August 2022

In the early 90s, I landed my first sales job selling wireless networks. With these data radio networks, we had a powerful tool to make machines talk to other machines: -networks that used no wires.
We built powerful, wireless networks that enabled machines to exchange information over long distances. The benefits of remote control were obvious. It meant less travelling and, at the same time, allowed the engineers to respond faster to problems. The systems helped the customer make better and faster analyses, drastically reducing costs. These systems were the precursors of the Internet of Things, where intelligent things can be connected to the internet and exchange information

IoT-The enabler of possibilities

I’m still in the industry of machines talking to other machines without cables. I wake up every morning knowing I’m contributing to reliable and sustainable technological solutions that will positively impact humanity. Would my answer be to put more devices on the market to solve the climate crisis? No, but it is a strong candidate as an enabler.

By putting more hardware on the market, we need to manufacture more devices. More devices mean more infrastructure that equates to more data centres, all of which negatively impact the climate, right? My goal is not to sell as many devices as possible. I want to ensure that every device deployed uses its potential to the maximum. It manages to live a long and trouble-free life as an enabler no matter where it gets installed. Maximising the potential of every connected thing makes a change for the better overall. More things connected is not the automatic answer to a positive impact on sustainability; it will not be an autonomous path to a better climate. But connected devices that send valuable data can be an enabler.

With the right approach

Studies have shown that more than 80% of IoT users use IoT technology as an enabler to change their environmental impact. But as we all know, change is often faster if economic goals are also part of the equation. As IoT offers many business benefits, it can accelerate progress more quickly. I’ll give you a few more reasons why I think you should embrace IoT.

1. Business continuity
IoT helps businesses adapt quickly to crises or unforeseen situations. It was evident during the COVID-19 pandemic and its aftermath. IoT can keep companies running better in difficult times. Remote management and data collection are two of the most beneficial impacts IoT brought to organisations when we couldn’t travel.

2. Driving innovation
Businesses are using IoT to leverage previously untapped data, gathering new insights that help to drive strategic thinking and develop innovative projects. Therefore IoT can give companies insights that they are performing their best to stay ahead of the curve. Companies can gain data-driven insights from IoT data to make better business decisions. Machines can use AI and other analytics models to make the right decisions faster.

3. Business success
IoT is a future-proof technology. Most companies that have started using IoT say it is critical to their future success. IoT is also creating new business models and revenue streams, enabling a seamless connection between the physical business world and the digital one to accelerate value creation.

4. Improving the customer experience
A typical example is manufacturers who have implemented sensors in their products to get feedback on their performance. The sensors can help companies see when a component is about to fail and replace it before it does. Companies can also use sensor data to streamline their systems and supply chains. They will have much more reliable real-time data on how components are affected and insights into what works in the real world. IoT will lead to faster adaptation to the market’s real needs and enable more rapid alignment of new products and services with actual customer experiences.

Who benefits from using IoT?

IoT has many exciting applications and uses, but not all will lead to a better climate. I know applications that certainly won’t. The connected hairbrush analyses your hair and tells you which shampoo to use to get the most beautiful hair. But there are many other applications where IoT will make a difference.

Where do I start?

IoT can be used in many areas and help us strive to meet the Agenda 2030 goals. But how do you get started? I’ll share some insights.

1. Involve your team, make sure they are on board, get their input and put together a team with as many professions as possible.

2. Organisations that fail with IoT forget to answer the critical question, “-How does this fit into our business model?”.

3. Measure too much. Once you start testing IoT, a word of advice: Don’t overthink the solution you’re about to try. You may think that temperature and humidity are the main factors you want to measure. Still, later, you’ll realise that you also want to measure presence in a room. So start with tests that measure as many variables as possible and then analyse the data collected.

4. Analyse to find your minimal viable solution. As you have the whole team on board, and a business model that works and has been tested in practice, it is simply time to scale up.

You probably have IoT professionals in your network. But when you pick your next IoT partner, let me give you some advice. Choose carefully so that, like me, you can sleep well at night for years to come, confident that what you put on the market works optimally for the climate, people, and the environment. That way, we can ensure that IoT can make a real difference

Inlägget Can IoT have an impact on the climate? dök först upp på From the world of wireless.

Telia and Tele2’s ambition is for 90% of the population to have 5G by 2023, which is an ambitious target in this context. At the same time, work is underway to shut down 2G and 3G and many organisations need to switch to the new networks rapidly. In particular, those using 3G in rural areas today risk being left a little behind in 2023 when 3G networks are switched off.

As 5G has not yet reached the whole of Sweden, it may feel difficult to invest in a technology that is not fully deployed, but it need not be difficult. In simple terms, there are two paths to take.

1. The vast majority of devices capable of 5G have fallback to 4G technology. If 5G is not available, the device will run 4G. This means that as operators roll out the network, devices will switch to 5G automatically.
2. There are also standards, particularly for simpler alarm and monitoring systems, that are part of both 4G and 5G for IoT. We will address these further below. These networks are already in operation.

Best of both worlds networks

LTE-CAT M1 and NB-IoT should perhaps be called chameleon standards. These are already in use and deployed over large areas, plus at least LTE CAT-M1 is hyperspeed and also both are energy efficient. Both of these standards are so-called LPWA technology, which allows the signal to travel further with less energy. These are part of 4G but form the basis of the 5G future. In particular, LTE-M or LTE-CAT M1 has been widely supported by all Swedish operators. These technologies provide access to secure networks, operated by operators and communicating in licensed spectrum. Three major advantages.

NB-IoT and LTE-M are also standards that will co-exist with other 5G technologies, meeting the long-term 5G LPWA requirements of 3GPP. Both NB-IoT and LTE-M are therefore future-proof cards to invest in.

The three elements of 5G

At the beginning of the 5G specifications, the main focus was on expanded use of mobile broadband. But the design of 5G had more objectives. 5G requirements broadly cover three main use cases:

Massive IoT/LPWA

Improved network coverage, long operational lifetime and high number of connections per square kilometre.

Critical communications

High-performance, ultra-reliable industrial IoT with low latency for mission-critical applications.

Enhanced mobile broadband

Enhanced performance and a seamless user experience that can access multimedia content for human-connected communications

5G can be seen as a technology with three legs. One leg is the part of the technology that will provide higher data speeds. Another leg is related to machines and processes. Here you can see that the requirements are of a completely different nature. All the three main use cases are included in the 3GPP 5G specification where coexistence between 5G, LTE-M and NB-IoT is supported

In conclusion, 5G deployment is limping along. If your need right now is high speeds over 5G, then the networks will be largely in place by 2023. 5G hardware in the form of routers and modems will increase in availability in 2022. If the need is slow speeds, or status updates from various sensors, then there are plenty of devices on the market today that cover this need.

Inlägget 5G in Sweden is behind dök först upp på From the world of wireless.

Around the world, the news about 6G is emerging. 6G is a standard, that according to current practice, could be introduced in 2030. With a bit of luck or hard work, 6G could be around even earlier if we hurry up. Standardisation work starts about 2026-2027. Any 6G patents that are part of the upcoming standard could make big money for the companies behind the patents.

And the race is on

The University of Oulu has the first research centre for the future of mobile telephony, the 6G Flagship. From gigabit to terabit, that’s the vision as Finland hopes to take the lead in 6g development. The initiative involves 300 researchers, will run for eight years and has an impressive budget of the equivalent of SEK 2.5 billion.

Even Huawei says it has started up research into 6g at its R&D centre in Ottawa, Canada, and that’s probably fortunate because it doesn’t seem to be the first choice when operators choose 5g technology. But it doesn’t stop there. Even the Chinese government is sticking its neck out. According to a statement from the Ministry of Science and Technology, they have appointed 37 experts to oversee research into 6G. The Ministry has appointed 37 experts from various universities and institutes. Korea, which has been far ahead with 5G in the past, will stay far ahead this time.

These are just a few in a series of 6G ventures. Ericsson is also investing. It has signed a memorandum of understanding with South Korea’s SK Telecom for shared research around 6G network technologies, with Nokia and Samsung also part of the group.

So what is 6G? Let’s try to make a short guess.

No smartphones

Smartphones are probably out and will be replaced by pervasive XR experiences through, for example, glasses that project information instead of a screen. Indoors, people would most likely not use phones, but rather screens, or even holograms, to display the video stream with the person they are talking to.

Autonomous vehicles

Autonomous vehicles for eco-sustainable transport and smarter logistics will be enabled by technologies such as distributed artificial intelligence (AI).

Big data

That 6G will mean more data is almost self-evident and a natural direction in which we are moving. Networks will follow users seamlessly, everywhere, especially in urban areas, and intelligently and dynamically redistribute traffic. 6G research aims that we will want to transmit data at up to 1 Tbit/s per user in transmission speed. At the same time, they say that 6G is not just about moving data: 6G will be a framework for many types of services.

More spectrum

Expanded spectrum and the use of THz will enable new applications, such as 3D imaging and 3D sensing. These can be used, for example, in self-driving cars that can scan surrounding objects.

New networks

Wireless in mobile networks will be a large part of critical infrastructure. Self-driving cars require a completely different type of security and response than today’s networks. 6G needs built-in protection that should protect devices against attacks on the network. 6G means intelligent wireless networks that can shape the radio environment to the needs of the network at the time.

Power consumption is vital. A study by Ericsson says that 5G networks can halve CO2 emissions from the mobile industry, and then 6G is expected to halve them again. At the same time, both 5G and later 6G will contribute in many environmentally positive ways, making the net effect very interesting. The Finnish 6G vision includes meeting the UN Sustainable Development Goals.

Inlägget 6G -what should we expect dök först upp på From the world of wireless.

What to do about the increasing numbers of e-orders?

One of the downsides of e-commerce, for the climate, is that goods are shipped long distances. Another is that we get a lot of electronics that are not approved according to European requirements. The third is that goods returned to the e-tailer, even if you buy locally, have to be repackaged in another country because it is too expensive to repackage the goods in Sweden. So when you order online, it can be so bad that goods are sent from the Netherlands to you as a customer in Sweden. The goods don’t fit, so you return them, and the goods are then sent to Poland, or in the worst case Asia, to be refurbished and then returned to the warehouse in the Netherlands again. You can see that the climate spin is extensive here.

So what does it have to do with us “in the business”? I see a few trends that we are bringing from e-commerce at home to work. Free shipping is something you “should” offer to be competitive, but I don’t quite get the climate equation. When we discussed shipping and climate internally recently, we dared to say no, something I’m proud of, free shipping encourages straw purchases, but it’s not the healthiest thing for the climate.

Small checklist

Road and air transport impact our environment, and therefore we must all take responsibility for minimising unnecessary transport. Just a small factor like packaging sizes affects the number of lorries, containers or boats. Transporting air has an impact on our environment for the worse.

I’ve put together a little checklist for you of things I think you can do at your company for the environment when it comes to shipping:

1. Think through purchases and reduce the number of small orders.
2. Only work with shipping that is carbon offset.
3. Add a shipping cost that clarifies that shipping is a cost to the environment.
4. Put your logistics hub locally in Sweden instead to reduce the transport of each shipment.
5. Make sure not to pack packages full of air and packing materials, minimise unnecessary air in your shipments.
6. Use a logistics partner with many deliveries per day. Such a partner will pack the trucks fuller and reduce the environmental impact.
7. Go for a wide range of products, so the customer can order everything from you instead of ordering several small deliveries.

I now only use climate-compensated shipping. It’s the healthiest thing for the climate right now, I think, in addition to trying to limit purchases and freight. And it’s entirely possible to work with carbon offsetting both for all deliveries to Sweden and out to customers. So, here is a tip. Don’t complicate things if you think about what you can do for the climate—even small steps in the right direction count.

Inlägget Plan your project climate smarter dök först upp på From the world of wireless.