I början av 90-talet landade jag mitt första jobb inom försäljning där jag sålde trådlösa nätverk via egna radionät, ett jobb som ledde mig in i IoT-branschen och en livslång resa att med teknik förändra världen. De radionätverk vi byggde för 30 år sedan utgjorde ryggraden i trådlös kommunikation som överbryggade avstånd, ett kraftfullt och flexibelt verktyg för att få maskiner att prata med andra maskiner – via nätverk som inte behövde några kablar eller befintlig infrastruktur. Vi byggde robusta, trådlösa nätverk som gjorde det möjligt för maskiner att utbyta information över långa avstånd. Fördelarna med fjärranslutningen var uppenbara. Det innebar mindre resande och samtidigt snabbare responstid för teknikerna vid problem. Systemen hjälpte våra kunder att göra bättre och snabbare analyser i nära nog realtid, vilket drastiskt minskade kostnaderna och höjde kvaliteten. Dessa system var föregångare till IoT, där intelligenta enheter kopplades till det öppna internet för att utbyta information. Men likheterna med IoT är många. På den tiden var en säljpitch att vi sparade bränsle åt kunden vilket innebar en kostnadsbesparing; idag ligger fokus på att spara miljöpåverkan.
Hur kan IoT minska miljöpåverkan
I början av 2024 var hållbarhet längst upp agendan för många företagsledare, efter presidentskifte har detta bytts mot tullar och reshoring (flytta företag till USA), Det innebär inte att hållbarhetstänket är pausat, tvärtom, det är viktigare än någonsin. En några år gammal rapport från World Economic Forum indikerade att imponerande 85% av IoT-satsningar adresserar hållbarhetsmål, vilket visar på teknikens potential att stödja hållbara utvecklingsmål. Även om denna publikation är några år gammal så innehåller den många höjdpunkter. Bland annat var Volvokoncernen ett av de första företagen att använda IoT i sina produktionsmetoder och företaget menar att man använder 30 % mindre energi jämfört med innan man implementerade IoT-lösningar.
Värt att nämna är även Volvokoncernen som var ett av de första företagen att använda IoT i sina produktionsmetoder och företaget menar att man använder 30 % mindre energi jämfört med innan man implementerade IoT-lösningar.
Från smart energihantering till avfallsreducering och optimerad resursanvändning möjliggör IoT en ökad hållbarhet inom många branscher. Det är också en av de största målen organisationer har vid initierande av IoT-satsningar, hållbarhet kommer längst upp på agendan när det gäller IoT-initiativ enligt många undersökningar.
Så hjälper IoT företag att möta CSRD-kraven
Den nya EU-regleringen CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ställer höga krav på företag att rapportera sin påverkan på bland annat miljö. Genom att använda de insikter IoT-lösningar ger kan företag analysera nuläge och följa upp effektiviseringar för att möta dessa krav genom en datadriven grund för hållbarhetsrapportering. IoT-enheter möjliggör insamling av realtidsdata från verksamhetens olika delar, det kan handla om allt från energiförbrukning, vattenanvändning till avfallshantering.
Genom att använda IoT-lösningar för att kontinuerligt mäta och förbättra nyckeltal inom hållbarhet, kan företag inte bara uppfylla CSRD-kraven, utan också stärka sin långsiktiga konkurrenskraft genom att skapa en transparent, mätbar och hållbar verksamhet som ständigt kan mäta, följa upp och förbättra.
Hur ser det ut i verkligheten då? Låt oss dyka ned i ett par exempel jag återkommande kommer i kontakt med i min yrkesvardag.
Prediktivitet och förutsägbarhet inom industrin
Redan 1999 menade Kevin Ashton: ”om vi hade datorer som visste allt som fanns att veta om saker […] skulle vi kraftigt minska svinn, förluster och kostnader. Vi skulle veta när saker behövde bytas ut eller repareras.”
Här kan vi ana embryot till prediktivt underhåll. Prediktivt underhåll identifierar potentiella problem innan de leder till haverier och kan öka produktionskapaciteten med 5–10% tack vare sensorer och uppkopplade processer. En rapport från Deloitte visar att prediktivt underhåll kan minska underhållskostnader med 10–20% och minska driftstoppen med 20–25%, allt detta är så klart positivt för minskat klimatavtryck, vi får färre resor, mindre materialåtgång och färre driftstopp vilket leder till mindre stress för de som jobbar i organisationen.
En lösning för energislukande byggnader
Många av Sveriges äldre byggnader byggdes i en tidsperiod med andra normer, nästan 20% av alla bostäder uppfördes under miljonprogramsåren till exempel. Detta var en era när man byggde väl men moderna material, effektiv isolering och intelligenta fastighetssystem var inte verklighet då. EU vill att vi skall minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 fördelat över hela samhället. Byggnader är en stor bidragande faktor till utsläpp av växthusgaser och närmare 75 procent av EU:s byggnadsbestånd är idag ineffektiva när man ser till energianvändningen.
För att nå EU:s övergripande mål till 2030 måste byggnadssektorn minska sina utsläpp drastiskt. Ett problem är att äldre hus som ofta är “värst” också tillhör den grupp som till stor del saknar den uppkoppling och tekniska infrastruktur som är standard i moderna fastigheter.
Fastigheter byggda innan digitala system blev en del av fastighetsförvaltningen står inför stora utmaningar när det gäller att övervaka inomhusklimat och hantera energiförbrukning. Men i takt med ökande krav på hållbarhet och energieffektivitet måste även dessa äldre byggnader anpassa sig till moderna standarder. Med hjälp av smarta system för mätning och analys kan fastighetsägare idag få en mer detaljerad bild av sin energianvändning, vilket möjliggör välgrundade investeringar för en hållbar framtid. Genom att utrusta dessa äldre, osmarta fastigheter, med sensorer, kan man övervaka energiflöden och optimera. Genom insikter om vad som är ineffektivit kan man agera på energitjuvar och sätta in energibesparande åtgärder.
AI tar kontroll över avfallet
AI och IoT är en bra kombination som jag nämnde i förra inlägget om IoT-trender 2025. IoT-sensorer med inbyggd kamera och AI är en sådan produkt som förenar många olika aspekter av IoT. Tack vare avancerad bildigenkänning och adaptiv maskininlärning kan en AI-kamera analysera och kategorisera avfall och återvinningsmaterial.
Genom realtidsigenkänning kan systemet effektivt klassificera och lista olika materialtyper, mäta hur mycket vi slänger och av vad, identifiera föroreningar och felaktigt sorterat material. Optimerade flöden och reducerad arbetsbelastning leder till betydande kostnadsbesparingar och en mer strömlinjeformad verksamhet. Genom att sensorerna har AI-stöd uppdateras och förbättras algoritmen kontinuerligt. Systemet lär sig av att samla in och analysera data och höjer därmed precisionen i sorteringen över tid.
Många droppar blir bäckar
Jag brukar återkomma till att det svåraste med IoT är inte att samla data, utan att dra nytta av data genom att ändra beteenden, vi snuddade vid detta i exemplen ovan. Vatten är en av våra mest värdefulla resurser, men det är också ett område där många fastighetsägare förlorar pengar utan att ens märka det. Läckande rör och toaletter kan leda till miljömässiga konsekvenser. En enda läckande toalett kan förbruka upp till 400 liter vatten per dag, och hela 250 liter vatten kan gå rakt ut i avloppet utan att du ens hör det.
Att mäta och förkorta tiden i duschen är ett annat viktigt område. En av de framgångsrika modellerna har visat sig bygga på att förkorta vägen data färdas och tiden det går från mätinsamling till återrapportering. Genom en sensor i duschen med en enkel inbyggd display ger den som duschar en återkoppling vilket gör att personen kan ändra sitt beteende. Tester visar att en sådan lösning med direkt återkoppling kan förkorta duschtiden med 33% i hemmen. Detta innebär åtskilliga liter varmvatten sparat per dusch vilket minskar koldioxidutsläppen. Det är så klart jättesvårt att veta hur mycket vi duschar totalt i Sverige per år, men en uppskattning är att 5% av vår energiåtgång går åt till att värma varmvatten för duschar. Kan vi minska duschtiden med 33%, motsvarar det enorma energibesparingar för hela samhället.
Framtidens möjligheter
IoT är idag en viktig drivkraft för hållbarhet, men det finns massor att göra även i framtiden. Nästa steg handlar om att integrera IoT med AI, att använda maskininlärning för att skapa ännu mer intelligenta och självoptimerande system. Framtidens IoT-system kommer inte bara att mäta och analysera data utan också agera proaktivt, till exempel genom att optimera resurser i realtid utan mänsklig inblandning. När IoT fortsätter att utvecklas kommer vi att se en ännu större påverkan på hållbarhetsmålen och en ännu närmare koppling till cirkulär ekonomi.
Utmaningar och balans
Trots IoTs potential måste vi också erkänna utmaningarna med IoT. Tillverkningen av IoT-enheter kräver resurser som energi och metaller, och den ökade mängden elektronik riskerar att bidra till e-avfall om lösningar inte når sin fulla potential. Det handlar om att producera saker som gör skillnad för mänskligheten.
Den stora mängden data som samlas in kan innebära en energikostnad för lagring och bearbetning. Här ligger en viktig balansgång: IoT måste designas för att vara så resurseffektivt som möjligt begränsa mängden data som genereras, kanske genom att vi jobbar mer med smarta algoritmer i IoT-enheterna. AI kan vara en sådan lösning, men AI kan potentiellt öka energibalansen negativt om dess ökade energianvändning inte bidrar med något.
Jag skulle också gärna se flera enheter som kan fungera med energiåtervinning, solceller, uppladdning från lampor osv. Alltför mycket drivs på primärceller som måste kasseras efter 8-10 år, det är ineffektivt om vi ser till långsiktig hållbarhet.
Från insamlad data till konkreta åtgärder
IoT har utvecklats från att vara en lösning för effektivitet och kostnadsbesparingar till en viktig nyckel för hållbarhet och minskad klimatpåverkan. Från smarta system i fastigheter och prediktivt underhåll till vattenbesparing och avfallshantering – IoT möjliggör lösningar som inte bara sparar pengar utan också planeten. Genom att inte vänta med investeringar kan IoT hjälpa företag, fastighetsägare och samhället att snabbare ta steg mot en grönare framtid. Jag tipsar dig om att läsa alla fina artiklar på Nature.com som berättar vad IoT kan göra för jordbruk, fattigdom etc.