Jag hade precis återvänt från min semester när jag såg ett inslag på SVT som fick mig att tänka ett varv extra. I ett reportage från SVT får vi följa reportern Linus Arenius som försöker leva så hållbart som möjligt för att nå Parisavtalets klimatmål. Resultatet blir att han nästan måste bo i en grotta för att nå klimatmålen. Även när han gör radikala förändringar – avstår från flygresor, kör elbil, äter växtbaserat och köper förnybar el – räcker insatserna inte för att nå CO₂-målet på ett ton per person. För oss som åker elbil, återbrukar och återvinner och lever i tron att detta är bra nog blir det en käftsmäll. Hur ska man leva för att nå målen?
Reportern Linus frågade ekonomiprofessorn Frans Prenkert vid Örebro universitet hur han skulle leva, Prenkert pekar i sin tur på en ofta förbisedd aspekt i klimatdebatten: det stora ansvar som vilar på den offentliga sektorn. Enligt Frans är det som hindrar individer från att nå detta mål beroende på utsläpp från offentlig konsumtion och investeringar som fortfarande är så höga att de slår igenom i individens klimatavtryck.
Digitalisering gör omställningen möjlig
Prenkert menar att företagen i många fall är redo för omställning, men att beslutsmiljön fortfarande präglas av kortsiktighet och politisk tvekan. Det gör att långsiktigt hållbara val ofta prioriteras bort. Därför krävs en kraftfull omställning där offentlig sektor inte enbart är en aktör bland andra, utan själva navet i klimatarbetet. Här spelar digitalisering och dess verktygslåda av redskap för möjliggörande av ett smartare samhälle en avgörande roll. Genom att mäta, analysera och automatisera kan offentlig sektor både effektivisera sin verksamhet, förbättra kvaliteten på tjänster och följa upp klimatpåverkan i realtid. Genom att mäta, genom att veta, kan goda föredömen delas och kopieras och vi förändra världen snabbare. Nu låter det som att jag pratar om IoT, och det är precis vad jag gör.
Vad kan kommuner styra
Kommuner har direkt rådighet över kanske tio procent av utsläppen – via den egna verksamheten och upphandlingar – men påverkar mycket mer indirekt. Offentlig konsumtion och investeringar står för omkring 40 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp enligt Naturvårdsverket. Upphandlingarna ensamma stod 2019 för drygt en fjärdedel. Kommunerna har alltså nyckelrollen för hur hållbart Sverige utvecklas. Som föregångare kan de sätta standarder, driva fram lösningar och genom planering och kollektivtrafik multiplicera sin klimatnytta. Här blir IoT en möjliggörare. Så var börjar man då?
Från hemsjukvård till smart avfallshantering
Ett av de mest belönande områdena för digitalisering är hemsjukvård. När vården flyttas hem till patienten med hjälp av uppkopplade sensorer, digitala plattformar och enkel teknik frigörs resurser och livskvaliteten höjs. Jag har haft förmånen att vara med i sådana projekt och minns särskilt Greta, som vid drygt 90 års ålder aldrig använt mer avancerad teknik än en brödrost. Efter en kort introduktion skötte hon sin vård hemma, bokade videomöten med läkaren och fick hjälp när det behövdes. Resultatet: färre akuta utryckningar, lägre kostnader och ett tryggare liv för henne.
Ett annat område är avfallshantering. Genom att koppla upp sopkärl och containrar kan man minska transporter med 20-40% med mindre tung trafik, lägre utsläpp och betydande kostnadsbesparingar. Tömningen styrs dit behovet finns – något som både förbättrar miljön och medborgarnas vardag.
Smarta städer byggs med datadrivna beslut
Parkeringslösningar med uppkopplade sensorer i marken visar var lediga platser finns i realtid och guidar besökare rätt. Det minskar bilköer i stadskärnor, reducerar utsläpp och gör staden mer tillgänglig. Det öppnar för nya tjänster som automatisk debitering och bättre övervakning av parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning. Det går alltså att se om någon felparkerat på en plats reserverad för personer med funktionsnedsättning, vilket gör det lätt att sätta in åtgärder för att öka tillgängligheten. Parkeringssystem gör staden smartare, miljövänligare och attraktivare. Att bli guidad direkt till en ledig parkeringsplats och automatiskt debiterad höjer hela bilden av staden både för invånare och turister.
Det fjärde området handlar om insamling av data – en grundförutsättning för framtidens smarta städer. Sensorer kan mäta luftkvalitet, vattennivåer, buller och badtemperaturer, och resultaten kan presenteras öppet för invånare och beslutsfattare. Transparens bygger tillit, men ger också helt nya möjligheter att fatta beslut baserat på fakta snarare än uppskattningar. När data blir tillgängliga i realtid kan resurser sättas in där de verkligen behövs, och medborgarna kan själva följa hur deras stad utvecklas.
Börja enkelt – badplatstemperaturer som första steg
Jag vet att många kommuner och regioner börjar sin IoT-resa med något så enkelt som uppkopplade badplatstemperaturer. Det är ett konkret exempel på hur digitalisering kan skapa direkt samhällsnytta: informationen blir tillgänglig för alla, tjänsten är lätt att förstå och lösningen är enkel att implementera. Framför allt fungerar den som en inkörsport till en större IoT-satsning. Har du inte redan börjat arbeta med IoT, så kan just detta vara ett bra första steg för att bygga kompetens och samla erfarenheter.
IoT som verktyg för klimatomställning
Frans Prenkert påminner oss om att klimatutmaningen inte kan lösas av enskilda individer. Ansvaret vilar tungt på offentlig sektor, och här kan IoT bli en avgörande del av lösningen. Offentlig sektor behöver ta ledningen, och IoT är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att omsätta ambitioner till verklig samhällsnytta.
För dig som driver bolag
Vi som driver bolag måste så klart stötta kommunernas och regionernas arbete. Innovativa bolag med idéer att minska växthusgaser kan knyta an till det arbete som redan pågår, bland annat Klimatneutrala Städer.