Nerikes Brandkår är en organisation som samlar räddningstjänsterna i åtta kommuner i Örebro län. Idag är det en organisation som engagerar 450 anställda, varav cirka 100 heltidsanställda, organisationen ansvarar för 27 brandstationer, täcker in en yta om cirka 15 x 8 mil och har ett hundratal fordon i fordonsparken.
1998 gick fyra kommuner ihop och grundade en gemensam räddningstjänst under namnet Nerikes Brandkår och sedan det senaste tillskottet vid årsskiftet samlar man åtta kommuner i organisationen. Genom att samla ihop flera mindre brandkårer har man uppnått stordriftsfördelar och en organisation där resurser kan utnyttjas smartare. Alternativet hade kanske varit att skära ned de lokala verksamheterna, nu kan man bibehålla en bättre service mot medborgarna till samma kostnad. I en större organisation finns möjligheter att fördela resurser där de bäst behövs i det dagliga arbetet, en annan fördel är att det totalt sett behövs färre fordon och reservfordon i organisationen.
Med en stor organisation spridd över en geografisk yta ökar naturligtvis kraven på en verksamhetsanpassad, fungerande kommunikation. ”Idag jagar vi sekunder vid en utryckning, tid betyder oerhört mycket. Samtidigt måste vi spara tid på ett säkert sätt med bibehållen kvalitet, vi kan inte köra fordonen snabbare, vi måste kapa tid genom bland annat smartare system”, säger Magnus Bern, Brandingenjör och tekniskt ansvarig vid Nerikes Brandkår.
Optimerade system sparar värdefull tid
Att optimera systemen för personsökning, utalarmering och positionering har varit en del i arbetet att minska tiden varje utryckning tar. Till sin hjälp har Nerikes Brandkår haft RA Kommunikationsteknik i Örebro. ”Vi har sett över en rad olika funktioner och förbättrat kommunikationsstrukturen. Dessutom har vi tagit fram de antennplaceringar som gett bäst täckning och prestanda för systemet, istället för att bara använda den mast som finns i anslutning till någon brandstation” berättar Daniel Rydell, System Engineer, RA kommunikationsteknik.
”Genom att ha full kontroll på var alla fordon befinner sig har fått en ökad operativ nytta” säger Magnus Bern. ”Det fasta inre befälet kan se var varje fordon finns i realtid vilket underlättar arbetet ur flera aspekter. Om ett larm kommer in kan det inre befälet direkt se var närmaste fordon befinner sig och dirigera det vidare om det är möjligt. Tidigare gick mycket tid åt till att fastställa fordonets position under en utryckning via talkanalen, nu kan istället uppmärksamheten ägnas till andra uppgifter. Normalt sker en uppdatering av varje fordons position var 400ade meter. Vid finnavigering eller där det finns ett behov av exakt navigering kan noggrannheten ökas för realtidsvisning av position. Förutom en minskad arbetsbelastning och en exaktare navigation har behovet av talkommunikation minskat under utryckningen vilket uppfattas som positivt av de inblandade” fortsätter Magnus.
Ett trådlöst nät täcker stora avstånd
AVL-systemet, Automatic Vehicle Location, bygger på att varje fordon har en GPS mottagare. Positionen överförs vidare via en 80 MHz radio, en Ericsson GPS-Aurora, som även används för tal. För att kunna inhämta positioner från fordonen i hela upptagningsområdet har man placerat ut 4 st understationer som samlar in fordonens position och via SATELLINE-3AS Epic radiomodem skickar positionen till ledningscentralen i Örebro, kallad T100, via en kombinerad under- och repeaterstation vid Axsjöboda. Radiomodemen, som sänder med 10 W uteffekt, sammanlänkar stationerna som är upp till 57 km från varandra fågelvägen. På T100 finns ett kartverktyg, Metria Transport, för visning av brandbilens aktuella position.
Förutom de stora fördelarna i den dagliga driften så kan man i efterhand göra efterforskningar och ta fram statistik. Genom att man kan se en historik var ett fordon varit vid varje tillfälle kan man lätt sammanställa faktiska körtider vid olika larm eller se var ett viss fordon befann sig vid en viss tidpunkt. ”Med tanke på att vi är det näst största åkeriet i Örebro län så behöver vi ibland ta fram statistik för organisatoriska beslut, då underlättar den här historiken en hel del” säger Magnus Bern.
Personsökningen uppdateras
Genom att merparten av personalstyrkan är deltidsanställda ställs stora krav på att larm skall kunna ske via ett eget personsökarnät som täcker ett område runt varje brandstation. Direkt från T100, stationen i Örebro, skickas larm och sökningar direkt till lokala personsökarsändare, totalt 30 st, spridda över hela området. Under våren 2010 idriftsatte man den senaste radiolänken, bestående av SATELLINE-3AS Epic radiomodem, mellan T100 och Zinkgruvan som sammanbinder den södra huvudsändaren för personsökningssystemet med stationen i Örebro och de två servrar som där betjänar systemet. (Telecall från Contal).
Personsökarsystemet är kontinuerligt övervakat, sker en driftstörning så notiseras ansvariga omgående om avvikelsen, dessutom finns backupvägar till alla utalarmeringssändare. Systemet är totalt sett mycket tillförlitligt och alla länkar testas flera gånger/dygn. Daniel upplever att systemen är mycket stabila och väl intrimmade ”vi idriftsatte den senaste 400 MHz länken den 7 april och det har fungerat mycket stabilt” och Magnus Bern fortsätter ”radiolänkarna har varit mycket stabila, mig veterligen har vi inte haft några fel alls på dessa”.
Artikeln var publicerad i SKEF News nr 3 2010
+Ulf Seijmer