Tekniken som utvecklas gör att mobilen kan använda de trådlösa nätverken utan inloggning.
Just nu pågår ett arbete i EU för att fria upp fler frekvenser för mobilt bredband, initierat av den svenska EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark. Här hemma har den ”Digitala agendan för Sverige” nyligen presenterats. I dessa initiativ finns en stark drivkraft för att frigöra frekvenser för mobiloperatörer, medan drivkrafter för de fria frekvensband som behövs för att bygga trådlösa nätverk utan licens saknas.
Frekvensauktionerna för mobilt bredband drar in stora summor till stadskassan, samtidigt som licenser är en betydande kostnad för operatören Genom tekniker som lanseras redan nästa år kommer det att vara möjligt att använda vanliga trådlösa nätverk (wifi/wlan) för att avlasta mobilt bredband. Tekniken som utvecklas gör att mobilen kan använda de trådlösa nätverken utan inloggning och med möjlighet till handover till ett annat nätverk. Detta är själva grundtanken med den nya standarden 802.11u.
Lastbalanseringen är nödvändig för operatören, men vad kommer att hända när fria frekvenser används till ännu mer trafik? Redan i dag är frekvensbandet 2,4 GHz överlastat med wifi-nät- verk, bluetooth och allehanda trådlösa system. I flerbostadshus är problemen påtagliga med sämre överföringshastigheter som följd.
Som frekvenspolitiken bedrivs för närvarande öppnas inte marknaden för mindre aktörer. Med tillgång till fria frekvenser kan även mindre operatörer erbjuda trådlöst bredband på begränsade geografiska ytor med kostnadseffektiv teknik. I USA står mindre aktörer för 30-40 procent av bredbandsmarknaden i vissa delstater. I EU ställer vi vår tilltro till stora aktörer och 4G.
Även i Sverige skulle trådlösa nätverk på fria frekvenser kunna täcka mindre orter och erbjuda en bra kapacitet. Genom ett målmedvetet arbete för att hitta nya fria frekvensband för trådlösa nätverk kan vi öppna möjligheter för nya aktörer samtidigt som vi kan uppnå en bättre balans i de trådlösa näten. Detta är ett viktigt steg för att nå målen i den digitala agendan.
Debattartikeln var publicerad i SKEF News 1-2012
+Ulf Seijmer