Internationalisering för teknikbolag har under lång tid i praktiken handlat om att rikta blicken utanför Europa. USA har ofta framstått som den självklara marknaden för bolag som vill skala upp. Den bilden är inte lika självklar längre, åtminstone inte inom IoT.
Under det senaste decenniet har jag varit delaktig i internationella samarbeten inom digitalisering, hållbarhet och uppkopplade system. En sak tycker jag är återkommande: en stor del av de mest intressanta möjligheterna för svenska IoT-bolag finns inte på marknader på andra sidan jordklotet, utan i en europeisk kontext som blivit betydligt mer sammanhängande än tidigare.
Europa som sammanhängande IoT-marknad
De utmaningar som driver IoT-utvecklingen ser i dag förvånansvärt lika ut mellan europeiska länder. Smarta städer, energieffektivisering, uppkopplad vård, industriell digitalisering och mobilitet följer samma underliggande behov. Skillnaderna mellan marknaderna må finnas i implementation, men inte i problemformulering.
Demografin i Europa förstärker den bilden. En åldrande befolkning påverkar vårdsystemen i stora delar av regionen. Städer arbetar med samma frågor kring smartare utnyttjande av kapacitet, minskade utsläpp och trafikflöden. Industrin befinner sig i en transformation där resurseffektivitet och konkurrenskraft ska balanseras samtidigt. Detta gör att tekniska lösningar ofta blir möjliga att klona mellan marknader.
Tidigare var jag engagerad i EuTechs IoT Alliance-styrelse, där vi fokuserade på hur teknikutveckling kan länkas till hållbarhetsmål och långsiktiga konkurrenskraftsfrågor i EU, kopplat till ramverket Agenda 2030. En återkommande observation var hur pass väl europeiska aktörer ofta är synkroniserade. Industri, akademi och offentliga organisationer arbetar i många fall med samma underliggande problem, även om de kommer från olika nationella kontexter. Detta gjorde att samverkan mindre handlade om att överbrygga fundamentala skillnader och mer om att strukturera samarbete kring gemensamma utmaningar.
Regelverk som strukturerande lager
En ytterligare styrka inom EU, och något som förskjutits över tid, är att även regelverken rör sig i samma riktning. Cybersäkerhetskrav, regler för radiospektrum och europeisk datareglering utvecklas i allt högre grad genom gemensamma strukturer inom EU. Det förändrar marknadslogiken i grunden.
Regelverk beskrivs ofta som friktion i innovationsprocesser, men i praktiken skapar de också något annat: en mer förutsägbar teknisk bas. En lösning som utvecklas för en europeisk marknad behöver sällan omarbetas från grunden för nästa. Den här typen av harmonisering påverkar inte bara teknikutvecklingen, utan också hur bolag kan växa.
För mindre och medelstora IoT-bolag är detta särskilt tydligt. Få svenska aktörer har resurser att etablera lokala organisationer på varje marknad de vill in i. Tillväxt handlar därför sällan om att bygga närvaro från början, utan om att hitta rätt samarbeten. Det kan handla om distributörer, systemintegratörer, regioner och industriella aktörer som ingångar i olika delar av värdekedjan och som kan möjliggöra expansion. Internationalisering börjar med relationer.
En av de viktigaste aspekterna av internationella initiativ är därför inte tillgången till kunder, utan tillgången till sammanhang. Organisationer möter andra som arbetar med liknande problem, inom samma tekniska domäner eller i angränsande delar av värdekedjan. I vissa fall leder det till affärer. I andra till samarbeten, gemensam utveckling eller helt nya perspektiv på redan kända problem.
Internationalisering som nätverksstruktur
Det finns samtidigt en annan förändring som blivit mer tydlig de senaste åren. Samarbetsviljan mellan europeiska aktörer har ökat. Drivkrafterna är inte entydiga. Geopolitisk osäkerhet spelar in, likaså behovet av teknologisk självständighet och robusta värdekedjor inom Europa. Vi skapar en resiliens på vår inre marknad.
Oavsett orsak förändras beteendet. Organisationer som tidigare sökte globala partnerskap i första hand rör sig i högre grad mot europeiska samarbeten. För bolag inom IoT, elektronik, mobilitet och smarta städer innebär det en förskjutning i hur tillväxt byggs. Internationalisering handlar fortfarande om expansion, men i många fall börjar den betydligt närmare än tidigare – i ett ekosystem som i många avseenden både tekniskt och regulatoriskt har konvergerat.