GSM stängs ned inom kort? [debattartikel SKEF News]

Du har kanske hört ryktet att GSM nätet skall stängas ned inom kort? Det stämmer nu inte, i alla fall inte vad vi kan se på den svenska marknaden. Trots det så dyker frågan upp med jämna mellanrum, upprinnelsen till det hela kommer av att flera tekniktidningar i sommarnyhetstorkans efterdyningar publicerade nyheten att GSM stängs ned i AT&Ts nät i USA 2017. Därefter gick ryktena på högvarv både online och offline att samma sak snart skulle drabba resten av världen. En del ansåg att det skulle vara bra att gå över till 3G och LTE snarast för att det snart säkert var dags i Sverige också att stänga ned GSM.

Saken är den att en rad maskiner, några miljoner elmätare och en betyande andel larmsystem är uppkopplade via GSM, det är därmed inte helt enkelt att bara byta ut allt detta i en handvändning. Så att GSM är dödsdömt, det vill jag hävda är fel. Visst är såväl 3G och LTE framtiden, men GSM är inte dödsdömt, ingen av de svenska operatörerna verkar ha planer på att stänga ned näten. GSM är dyrare att drifta än 3G och LTE, men det sker fortfarande en utbyggnad och uppdatering av nätet.

Telenor har satsat och fortsätter satsa på GSM. -Vi fortsätter att investera i vårt 2G-nät eftersom det är ett bra komplement till 3G och 4G, säger Andreas Hamrin, Telenor. Telenors uppdatering av 2G-nätet 2011 innebar att hela GSM-nätet bytts ut och försetts med nya basstationer och antenner. Genom Telenor och Tele2s samarbete blev resultatet 50% fler basstationer och en utökad täckning i samma omfattning. Nätet byggdes parallellt med 4G och i framtiden kommer det att finnas möjlighet till att dynamiskt fördela kapacitet mellan GSM och 4G i basstationerna beroende på hur efterfrågan ser ut.

Telenor uppdaterade nätet under 2011, även Telia uppdaterade GSM-nätet nyligen. ”Under 2012 förstärktes Telias 2G-nät med 80-talet nya basstationer och kapaciteten förstärktes på fler än 200 platser. Dessutom har det gjorts andra uppdateringar av tekniken för en bättre upplevelse” säger Per Sjöström, Regional Sales Manager, TeliaSonera Global M2M Services.

Även om en utfastning av GSM-näten öppnar för mer utrymme för LTE och 4G vilket innebär lägre driftskostnader och mer kapacitet i näten är det inget som pekar på att GSM kommer att stängas ned. Att det gjorts större investeringar i de europeiska GSM-näten än i tillexempel USA är en betydande faktor. ”Vi har för närvarande inga planer på att stänga våra GSM-nät i Sverige eller på någon annan marknad där vi verkar” sa Tommy Ljunggren utvecklingschef på TeliaSonera i somras, jag är benägen att tro att GSM därmed kommer finnas kvar inom en överskådlig framtid.
+Ulf Seijmer

Mycket 4G routrar, mycket content, ny utmaning och ett nytt newsroom

Den här veckan var det mycket nyheter om routrar i alla tänkbara färger, former och tekniker. Två nya guider skrevs, om hur man kan göra en punkt till punkt överföring via 4G router och hur samtliga tillvalsmoduler till Conels routers fungerar, det var en riktigt intressant sammanställning. I mitten av veckan lanserade så även Net1 sitt M2M partnerprogram, vi var med redan från början vilket naturligtvis måste uppmärksammas. Jag gillar bilden vi fick till vår nyhetsrelease, den är dramatisk men ändå slagkraftig.

Net1 router för M2M
Net1 router för M2M

Apropå release så lanserar vi även en ny look i vårt newsroom, du kan se hur det ser ut, grymt bra tycker jag, all cred till Mynewsdesk för det.

Nytt newsroom
Nytt newsroom

Slutligen är det ju en ny vecka nästa vecka (som alltid), just denna vecka kommer jag att låna Loggenbloggen för en vecka och berätta mer om mitt arbete på Induo. Jag antar att jag klarar det, jag räknade på kul ihop antalet blogginlägg jag skrivit under min tid på Induo och jag räknar med att jag på måndag kommer att skriva mitt 1 332:a inlägg. Hur uppmärksammar man det? (Det är dock ”The number of the beast” gånger två, kanske dags att leta fram den gamla vinylen ur garderoben och spela den två gånger på rad?) .

Frekvensbristen

Tekniken som utvecklas gör att mobilen kan använda de trådlösa nätverken utan inloggning.

Just nu pågår ett arbete i EU för att fria upp fler frekvenser för mobilt bredband, initierat av den svenska EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark. Här hemma har den ”Digitala agendan för Sverige” nyligen presenterats. I dessa initiativ finns en stark drivkraft för att frigöra frekvenser för mobiloperatörer, medan drivkrafter för de fria frekvensband som behövs för att bygga trådlösa nätverk utan licens saknas.

Frekvensauktionerna för mobilt bredband drar in stora summor till stadskassan, samtidigt som licenser är en betydande kostnad för operatören Genom tekniker som lanseras redan nästa år kommer det att vara möjligt att använda vanliga trådlösa nätverk (wifi/wlan) för att avlasta mobilt bredband. Tekniken som utvecklas gör att mobilen kan använda de trådlösa nätverken utan inloggning och med möjlighet till handover till ett annat nätverk. Detta är själva grundtanken med den nya standarden 802.11u.

Lastbalanseringen är nödvändig för operatören, men vad kommer att hända när fria frekvenser används till ännu mer trafik? Redan i dag är frekvensbandet 2,4 GHz överlastat med wifi-nät- verk, bluetooth och allehanda trådlösa system. I flerbostadshus är problemen påtagliga med sämre överföringshastigheter som följd.

Som frekvenspolitiken bedrivs för närvarande öppnas inte marknaden för mindre aktörer. Med tillgång till fria frekvenser kan även mindre operatörer erbjuda trådlöst bredband på begränsade geografiska ytor med kostnadseffektiv teknik. I USA står mindre aktörer för 30-40 procent av bredbandsmarknaden i vissa delstater. I EU ställer vi vår tilltro till stora aktörer och 4G.

Även i Sverige skulle trådlösa nätverk på fria frekvenser kunna täcka mindre orter och erbjuda en bra kapacitet. Genom ett målmedvetet arbete för att hitta nya fria frekvensband för trådlösa nätverk kan vi öppna möjligheter för nya aktörer samtidigt som vi kan uppnå en bättre balans i de trådlösa näten. Detta är ett viktigt steg för att nå målen i den digitala agendan.

Debattartikeln var publicerad i SKEF News 1-2012
+Ulf Seijmer

Frekvensbristen snedvrider marknaden

Under hösten 2011 presenterades den Digitala Agendan för Sverige som sätter de övergripande IT-målen de kommande åren. För att nå en del av målen krävs att fler frekvensband frigörs för mobilt bredband och inom hela EU arbetas det febrilt med att hitta mer utrymme för de kommande årens växande behov av mobiltelefoni och mobilt bredband. Målsättningen är att frigöra fler frekvenser för mobiloperatörer samtidigt som drivkrafter för att utöka frekvensband för annan datatrafik lyser med sin frånvaro. Denna inriktning kan leda till problem då en utökning av bland annat fria frekvenser kommer att vara viktig bland annat för förestående bredbandsutbyggnad, för den förväntade ökningen av M2M och som avlastning för de trafikbelastade mobilnäten.

Wifi för lastbalansering

2011 lärde vi oss att mobilnäten är överhettade och måste lastbalanseras. Fler frekvenser till mobilnäten är ett alternativ som drar in stora summor till stadskassan samtidigt som nya frekvenser utgör en betydande kostnad för operatörerna. Ett attraktivt alternativ är därför att använda fria frekvensband, något som möjliggörs med ny teknik. Standarden 802.11u, som presenterades för snart ett år sedan, innebär att mobilt bredband kan lastbalanseras med hjälp av trådlösa nätverk. Tack vare 802.11u ges möjlighet till roaming mellan accesspunkter och uppkoppling till trådlösa nätverk utan separat inloggning.

I sig är lastbalanseringen nödvändig, men vad händer när de fria frekvenserna blir nedlastade av ökande trafik? Redan i dag är frekvensbandet 2,4 GHz överlastat med wifi-nätverk och bluetooth som samsas med trådlösa konsumentlösningar, i flerbostadshus är ofta problemen påtagliga med sämre överföringshastigheter som följd, något som går stick i stäv med ambitionen i den Digitala Agendan.

Framtiden är Internet of Things
Internet of Things, maskinernas internet eller kort och gott M2M, förväntas öka mycket kraftigt inom de kommande tio åren (det finns många bud, vissa säger 12 miljarder uppkopplade maskiner 2020, Ericsson spår 50 miljarder). Även om en stor del av uppkopplingarna kommer att hanteras av mobilnäten behövs kommunikationsalternativ. I applikationer där latens, säkerhet och tillgänglighet är kritiska behövs alternativ. Idag finns ett begränsat frekvensutrymme att tillgå för den som söker uppkoppling av maskiner via radio. En övergripande strategi för M2M skulle platsa i såväl den Digitala Agendan som inom EUs arbete att stärka europas konkurrenskraft, särskilt med tanke på den starka tillväxt som förespås.

I USA finns det delstater där mindre bredbandsaktörer står för 30-40% av bredbandsuppkopplingarna, i EU ställer vi istället en stor tilltro till att mobiloperatörerna uppgraderar basstationer och ökar kapaciteten. Fler fria frekvensband skulle troligen främja konkurrensen genom att erbjuda alternativ till mobilt bredband via 3G och 4G samtidigt som dessa tekniker i framtiden behöver trådlösa nätverk för lastbalansering. Det är dags att hitta fler fria frekvensband för kommande expansion av trådlösa nätverk, genom detta kan uppnå en bättre balans i den trådlösa datatrafiken i framtiden. Fler fria frekvenser kommer också att behövas för att nå målen i den Digitala Agendan för Sverige. Trådlösa nätverk är en förutsättning för såväl hushåll som kommuner och industri, och de behövs för att vi som land skall uppnå ett balanserat utbud av tjänster för trådlös datakommunikation. Dessutom är vi i stort behov av att M2M och Internet of Things tar plats i kommande kommunikationsstrategier och frekvensplaner.

Artikeln var införd i Telekomidag nr 1/2012
+Ulf Seijmer

Dags för en digital agenda för industrin

Att den svenska industrin skall utvecklas och behålla sin ställning i framtiden är av intresse för oss alla. En konkurrenskraftig industri med motståndskraft mot det ökade trycket från låglöneländer kräver att vi bygger en industri med en hög automationsgrad. En förutsättning för en hög automationsgrad är en bra infrastruktur för kommunikation.

Tillgången till en bra kommunikationsinfrastruktur är och kommer att vara en viktig faktor i den framtida ekonomin. I Sverige och EU har det under året arbetats fram Digitala Agendor, planer för hur den infrastrukturen skall utvecklas fram till 2020. I Sveriges arbete har småföretagens och industrins utveckling nämnts som viktiga, ett av de långsiktiga målen sägs vara att automatisera fler av de tunga jobben inom den svenska industrin. Senast år 2020 skall 90 % av alla företag erbjudas 100 Mbit/s i bredbandshastighet, dessutom ”ska det gå att koppla upp sig när som helst och var som helst”.

Med en bra kommunikationsinfrastruktur kan produktionen automatiseras i högre grad. Som en effekt av ökad automation med krav på ökad produktivitet och miljöhänsyn kommer fjärrservice av maskiner att bli en allt viktigare faktor. Utvecklingen går ju som bekant framåt, därför är det troligt att fjärrservice kommer att innefatta allt mer avancerade realtidsmätningar och överföring av rörlig bild, tjänster som kräver nät med kapacitet och tillgänglighet. Idag sköts fjärrservice i stor utsträckning via mobilt bredband, en viss del av trafiken flyttar säkert över till fast uppkoppling, men den del som fortsatt kommer förlita sig till mobilnäten kommer att ställa höga krav på tillgängligheten i näten och att dessa byggs med tilltagen kapacitet för mobilt bredband. I år har en stor omläggning av mobilnäten effektiviserat tillgången på frekvenser och under 2013 kommer fler frekvensband att tas i drift vilket ger ytterligare kapacitet. På EU-nivå sker på svenskt initiativ ett arbete inom med att se över om det går att frigöra ytterligare frekvensområden för att klara av framtida kapacitetsbehov, målet är ytterligare 1200 MHz utrymme för datatrafik.

Inom en nära framtid kommer den administrativa sidans behov av informationsutbyte med den producerande att öka. Vattentäta skott mellan administrationssystem och produktionssystem kommer i förlängningen inte att vara möjliga. Men medan den administrativa sidan kan leva med kortare avbrott när en dator i bakgrunden analyserar om datapaketen som skickas är virus eller inte så kan vi inte tillåta att maskinen låter nödstoppet dröja en halv sekund extra medan antivirusprogrammet jobbar. Den dag de administrativa systemen och fabriken på allvar är en enhet så måste det som tillhör automationssystemen ha samma reaktionstider och säkerhet som idag. Utgångslägena att lösa kommunikationen i dessa system har varit olika, produktionen har haft en infallsvinkel och administrationen en annan. I framtiden behöver vi en gemensam utgångspunkt. Kanske det är dags att för en egen Digital Agenda för industrin?

Debattartikeln har även publicerats i Automation
+Ulf Seijmer

Bloggserierna fortsätter

Har idag släppt ut del ett av en serie blogginlägg om säkerheten i trådlösa M2M och WSN nät. Artikeln bygger på en okortad version av en artikel om säkerhet i M2M nät som jag skrev för SKEF News i höstas. Just nu är säkerheten i trådlösa nät i blickfånget här och där. Senast i raden var NyTeknik som skrev ett inlägg om att ”Elnätet är lätt att manipulera”. Jag hoppas att i artikeln reda ut en del frågetecken och kan konstatera att NyTeknik till viss del har rätt i sitt påstående att styr- och regler ligger efter kontorsnäten i säkerhetstänkande. Samtidigt är styr- och reglernät beroende av helt andra faktorer än administrativa nät. Säkerhet kan inte bara definieras utifrån virusangreppsrisk. Säkerhet i dylika nät innefattar tillgänglighet, reaktionstid och att systemen skall reagera på kommandon varje gång. Man kan inte gärna koppla ned en process för att uppgradera virusskyddet ett par gånger i veckan eller fördröja operatörens kommandon i ett par sekunder. Det är avsevärt viktigare att processerna lyder operatörens kommandon än att virusskyddet för stunden är det senaste. Kortsiktigt alltså. Långsiktigt står branschen inför faktumet att säkerheten måste höjas, med bibehållen driftsäkerhet. En utmaning att axla!

M2M säkerhet från den redaktionella sidan

Nu landar snart SKEF News nr 4 i de 5 000 prenumeranternas brevlådor. I det senaste numret hade jag förmånen att få bidra med ett par artiklar bland annat om M2M säkerhet och industrispionage. Det har varit spännande att intervjua säkerhetsexperter, professorer och branschkunniga, dessutom har jag fått en otroligt bra återkoppling, gott om material och leverans av önskat material i god tid innan deadline. Som jag sagt tidigare, det ideella redaktionella arbetet har gett mig nya horisonter och kunskaper både i att skriva texter och att göra research inför att sätta ihop en text, oavsett om det är en bloggpost, pressrelease eller redaktionellt material. Läs gärna tidningen här och tveka inte att tycka till i kommentarsfältet eller via twitter.

Kommunicerar maskinerna säkert?

I somras skakades M2M Sverige av rapporten om Stuxnetviruset, en mask som infekterade bland annat ett styrsystem till en Iransk kärnkraftsanläggning. Sedan dess har debatten gått het. Hur säker är M2M kommunikation? Vilka är riskerna och hur skyddar man sig mot avlyssning, störningar och angrepp?

Det finns ett mörkertal av användare med oskyddade tekniska system, användare som inte ser risken och kanske bedömer att informationen som skickas är ointressant utanför den egna organisationen. Men vad händer om informationen ändras på vägen och man får felaktiga data in i sina system? -Så kallade man-in-the-middle-attacker, dvs där man går in och lurar mottagaren att man är rätt sändare, är inte särskilt svåra att genomföra. Idag finns det många färdiga program att ladda ner via Internet som snabbt kan knäcka ett system. Man behöver inte ens vara expert för att lura och manipulera system, säger Leif Åkesson som till vardags arbetar med system för kryptering av M2M kommunikation på Informasic.

Störningar påverkar säkerheten
Inom M2M finns primärt två typer av nät, dels de lokala, trådlösa näten som kommunicerar med maskiner, processer eller sensorer inom ett geografiskt avgränsat område, dels kommunikation via GMS/GPRS/3G när avstånden är längre. I bägge dessa nät föreligger risk för avlyssning om inte säkerheten utformas rätt från början. I de lokala radionäten finns förutom avlyssningsrisk, en risk för störningar. Eftersom M2M kommunikation ofta är helt beroende av en mycket hög tillgänglighet i överföringen kan störningen snabbt blir en säkerhetsrisk. En operatör som trycker på en knapp utan att maskinen reagerar är helt enkelt inte säkert. Störningar mellan frekvenser förekommer vilket kräver åtgärder som frekvenskartläggning och tillgänglighetsanalyser.

Mats Björkman, professor i datakommunikation vid Mälardalens högskola leder två forskningsprojekt som skall möjliggöra säker (safe and secure) automationskommunikation över trådlösa nät . Det ena projektet tjänar till att se hur elektromagnetiska störningar påverkar kommunikationen. Det andra projektet syftar till att ta fram beräkningsmodeller för förutsättningarna för kommunikation i olika industriella miljöer, så att detta kan ligga till grund för beräkningar av huruvida kommunikationen kan anses tillförlitlig eller inte.

Kryptering av kommunikation
Nyligen gjorde SVTs Uppdrag Granskning en test av trådlösa hemmanätverk där många WLAN använde en för svag kryptering. Med en korrekt vald kryptering blir näten säkrare och informationen blir svårare att lyssna av.  -I M2M kommunikation används kryptering för att förhindra att information kan läsas och/eller ändras av obehöriga. Genom val av beprövade krypton uppnås bra säkerhet. Med en bra implementation av kryptering, nyckelhantering och autentisering, så erhålls en bra säkerhet. För att uppnå ett fungerande nät krävs att man dessutom möter kraven på driftsäkerhet, tillförlitlighet och enkelt användande. Först då får man en godtagbar och användbar säkerhet som varken stör eller negativt påverkar den verksamhet som utnyttjar M2M, berättar Leif Åkesson på Informasic.

GSM använder ett krypto som kallas A5/1. Det är sedan drygt tio år tillbaka knäckt. 3G använder en något bättre kryptering kallad A5/3 som helt nyligen också är knäckt.

”En bra början är att inte terminalerna är öppna för åtkomst från Internet rent generellt utan ligger bakom en brandvägg. De flesta M2M-utrustningar har dock ingen brandvägg inbyggd, då får trafiken styras över en central brandvägg hos kunden eller hos en serviceprovider. Ett exempel på en sådan lösning är Multicom Security med vår tjänst Mobiflex.” säger Johnny Olsen på Multicom. Johnnys tips för säker M2M kommunikation via GSM och 3G är att se till att terminalerna inte är direkt nåbara från Internet. Att styra trafiken genom en brandvägg ger bättre säkerhet. Andra lösningar kan vara att kryptera trafiken, även om den vanligaste lösningen är genom att skicka trafiken genom en så kallad VPN-tunnel. Då skapas en säker förbindelse mellan två anslutna enheter. De flesta moderna M2M kommunikationsprodukter för GSM/GPRS och 3G har stöd för detta i hårdvaran, inga anpassningar av den egna lösningen krävs.

Om stöd för kryptering i M2M-kommunikationen saknas går det också att i efterhand komplettera enheterna i nätet med en krypteringsmodul. Därmed skapas en krypterad och skyddad förbindelse hela vägen från sändare till mottagare, på samma sätt som med en VPN tunnel. Ingen utomstående kan då längre avlyssna eller manipulera kommunikationen. Alla enheter autentiseras, dvs sändare och mottagare vet alltid att det är rätt enhet man kommunicerar med. Skulle någon försöka byta ut en enhet och ersätta den med en annan, kommer kommunikationen inte längre att fungera.

Standarder har olika säkerhetsnivå
Lokala trådlösa M2M nät kan utformas runt någon av de förekommande standarderna som 802.11 a/b/g/n (WLAN), Bluetooth, Zigbee och WirelessHART. WirelessHART är den standard som anses säkrast av dessa, den har en 128 bitars AES kryptering som inte går att stänga av. Det bygger på ”end-to-end” sessioner som säkerställer att överförd information bara kan dekrypteras av rätt mottagare. WirelessHART har en frekvenshoppande radioteknik med 16 kanaler, den har dessutom MESH teknik, vid störningar tar signalen en annan väg. WirelessHART skall kunna fungera klanderfritt, till och med så nära en WLAN basstation som 1 meter.

”Vad gäller säkerheten i sensornäten så varierar det väldigt mycket från nätverk till nätverk” enligt Mats Björkman. ”Sensornätverk som använder sig av frekvenshoppning är ganska bra på att motstå störningar, såväl från andra nätverk som rena elektromagnetiska störningar. Däremot vad gäller kryptering så har små sensornoder ibland inte tillräckligt med processorkraft eller energi för att handa tunga krypteringar, exempelvis sådana som bygger på system med publika nycklar. Det gör att små noder är hänvisade till symmetriska krypton med hemliga nycklar, vilket i sin tur gör att nyckelhantering kan bli ett problem: hur skall den lilla sensornoden få sin hemliga nyckel på ett säkert sätt?” forstätter Mats.

”Vad gäller säkerheten i lokala trådlösa nät generellt är tumregeln att öppna standarder har en bättre förutsättning för att vara säkert jämfört med proprietära standarder. Med öppna standarder kommer forskare och experter alltid att försöka utmana lösningen och när de hittar svagheter, kommer de att publicera dem. Därmed får leverantörer snabbt kännedom om svagheter och kan rätta till dem, dels får användare motsvarande kännedom och kan vidta egna åtgärder” säger Leif Åkesson på Informasic. Mats Björkman delar uppfattningen ”Proprietära standarder skyddar bra mot “vandalism” d.v.s. att någon bara tycker att det vore kul att sabba. Däremot är det lätt att invaggas i tron att en proprietär standard skulle skydda mot exempelvis professionellt industrispionage. Den som vill kan lätt hitta radiofrekvenserna som används och kan försöka störa ut dem, och den som har stora resurser kan även hitta informationen i radiosignalen”.

I framtiden kommer trenden att gå mot ett ökat säkerhetstänkande menar Johnny Olsen på Multicom Security. -Trenden går mot differentierade lösningar som tar hänsyn till hotbild och antal enheter. Bättre skydd ända ute i M2M-utrustningarna med inbyggda brandväggar och stöd för autentisering och kryptering samt generiska lösningar med många enheter där man eftersträvar en centralt kontrollerad säkerhetslösning för enkel administration och konfiguration av utrustning i fält.

Frekvensplanering för verkstadsgolvet
Många sensornätverk och industriella nätverk använder 2,4 GHz, vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i allmänhet när man utformar dessa nätverk för att få minimala störningar och hög säkerhet? Och hur planerar man i realiteten ett nätverk i en miljö som använder frekvenshoppande 2,4 GHz tekniker?

”Om man vill använda fasta frekvenser måste man göra en bra frekvensplanering och sedan ha koll på att det inte slinker in andra sändare inom nätverkets område. Det kan vara svårt, inte minst eftersom en angripare inte nödvändigtvis håller sig till de tillåtna uteffekterna när det gäller att störa ut en viss frekvens. Alternativet är att använda frekvenshoppning, något som jag skulle rekommendera idag.” säger Mats Björkman.”När det gäller frekvenshoppning så finns det inte mycket man kan göra. Det finns olika hoppsekvenser, men det är inte alltid man som användare kan styra vilken hoppsekvens som används. Om två närliggande förbindelser använder samma hoppsekvens kan det innebära problem om sekvenserna ligger i synk, d.v.s. att samma frekvens alltid används av båda sändarna samtidigt.”

Förhoppningsvis kommer Mats forskning leda till att vi får ännu säkrare trådlösa M2M kommunikationsnät.

Fakta om kryptering:
· Det vanligaste kryptot är AES
· Kryptering, nyckelhantering och autentisering är de viktiga faktorerna.
· Välj ett känt och väl beprövat krypto
· Nyckelutbyte mellan sändare och mottagare säkerställer att rätt enheter kommunicerar med varandra
· Nyckelns längd är viktig, minimilängden ökar för varje år då datorerna blir snabbare.
· Nycklarna skall brukas kort tid och bytas ofta

Artikeln var publicerad i SKEF News nr 4 2010
+Ulf Seijmer

Nytt datablad ER75i GPRS router

GPRS router/EDGE routerI samband med att Conel s.r.o nu uppdaterat alla sina routrar med den eftertraktade aluminiumkapslingen som har den bejublade spänningsmatningskontakten så uppdaterar vi våra datablad. Först ut, ER75i, är också den första produkten med den tillfixade broschyrlayouten. Den har gått under arbetsnamnet big-i (ladda ned broschyren så förstår du kanske varför) och ok, det är kanske inte en jätteuppdatering rent grafiskt, vi har bara modifierat den litet i den riktning vi kände nödvändigt.

Artikel i tidningen Verkstäderna

SATELLINE radiomodem för övervakning
SATELLINE radiomodem för övervakning

Idag rapporterar tidningen Verkstäderna om ett stopptidssystem för maskiner baserat på SATELs radiomodem. Systemet finns hos Sandvik och används för rapportering av driftstider hos maskiner vid Sandvik Coromants tillverkning. Att det blev radio beror, förutom att kommunikationen är stabil, på att kostnaderna vid omflyttning av maskiner i tillverkningen minskar eftersom nya kablar inte behöver dras och tack vare att produktionen snabbare kan sättas igång efter en flytt eftersom kommunikationen redan är klar.  Ännu har jag inte sett artikeln i tryck än, men den finns ju på Verkstädernas hemsida.